Kategoriarkiv: Glutenkänslighet

Glutenkänslighet, Hemlagat, Inspiration, Prisvärt, Trend

Pickla, lägg in och konservera

28/10 2015 Kicki Norman

Jag tycker inlagda saker är väldigt goda och har alltid trott att det är svårt att lägga in (pickla). Men när jag väl kollade så var det så klart löjligt enkelt, i alla fall om du använder en klassisk 1-2-3-lag. Den består av 1 del ättika, 2 delar socker och 3 delar vatten. Detta värms upp under omrörning så sockret smälter och hälls sedan över det som ska picklas.

Bra saker att lägga in:
Blomkål med chili
Fänkål (utmärkt tilltugg till charkuterier)

Dåliga saker att lägga in:
Gurka (måste i så fall konsumeras inom kort, blir sladdrig)
Rädisor (tappar smaken)

Bra att tänka på är att burkarna ska vara sterila, vilket de kan bli exempelvis genom att grillas i ugn i tio minuter i 100 grader eller köras på varmaste programmet i diskmaskinen.

Fest, Glutenkänslighet, Middag, Prisvärt, Restauranger, Trend

Recenserat: Punk Royale

31/08 2015 Kicki Norman

I en medvetet anspråkslös lokal på hipsterstadsdelen Söder i Stockholm finns några väldigt roliga kockar. Jocke Almqvist och Kalle Nilsson har öppnat lilla restaurangen Punk Royale ihop och serverar där skojig och mestadels jättegod mat till matpretentiösa människor som mig själv.

Namnet på restaurangen ska liksom prissättningen signalera att ”här tar vi inte mat på så stort allvar, eller ja, kanske mat men åtminstone inte oss själva!” På borden finns lego för de vuxna gästerna att leka med, i hörnet står en tvättmaskin. Menyn skrivs inte ut och förklaras av servitören vid servering av var och en av de femton rätterna. Alla gäster serveras samma meny. Menyn kostar från 1 september 2015 endast 700 kr, vinpaketet likaså. Om inte maten var så bra skulle konceptet vara väldigt skitnödigt. Det här är inte bara en middag utan en upplevelse. En happening med smak. Ett performance från köket.

De femton rätterna är alla goda, de flesta jättegoda. De rätter som fallerar gör det på konsistens snarare än smak. Till och med den lätt fisdoftande mördarsnigeln som serveras på menyns första halva har en angenäm smak om en inte luktar på den. Det är inga problem att få glutenfri meny, om du tydligt förannonserar detta. (Det är det sällan på riktigt bra restauranger nu för tiden. Det är främst ”värdshusen” längs E4 och lunchrestauranger på turiststråk som har problem med sånt.)

En del rätter är uppenbart humoristiska. Patén har fått falukorvsutseende och serveras med ketchupliknande sås, ditpluttad som smileygubbar. Kanapén i strut serveras instucken i stenskravel. Kaviaren serveras på handen med tillhörande snaps. Andra, som mördarsnigeln, har glimten lite mer diskret i tentakelögat.

Samtidigt ser flera rätter, exempelvis bläckfisken, ut som modern fine dining. Nätta portioner på porslin från en homestylad mäklarannons, garnerat med mikrogrönt och så vidare. Det är skönt att inte behöva skratta ihjäl sig åt alla rätter.

Det minst tilltalande med restaurangen är faktiskt klientelet. Gästerna är så lite punk som det går, istället är vi självgoda och ängsliga. När jag precis har satt mig tillrätta överhör jag en konversation vid bordet intill mitt. Där sitter fyra vuxna människor och namedroppar asiatiska restauranger i Stockholm i ett försök att bestämma var den godaste sushin finns. Sushi är nu så ute att det är inne. Och låt mig försäkra att Berns eller Roppongi finns inte med på listan – här handlar det om små och för pöbeln okända ställen som bara riktiga konnässörer kan känna till. Jag ryser.
Tretton rätter och tre glas vin senare sitter jag och mitt sällskap och pratar michelinrestauranger med kocken och lyckas namedroppa mallorkinska Simply Fosh, där vi lämpligt nog ätit en vecka tidigare. Jag skäms jättemycket över mig själv och kan samtidigt inte låta bli. (Punk Royales mat är för övrigt mestadels godare.)

Punk Royal är inte så mycket punk som lekfullt. Det är definitivt den bästa matupplevelsen du kan få i Stockholm just nu. Det bär nästan emot att skriva detta då jag vill att där alltid ska finnas ett ledigt bord för mig, men jag unnar verkligen de kreativa och modiga ägarna att ha fullbokat varje kväll, året runt. Jag har till exempel själv bokat in mig själv igen och räknar med nya rätter, mer crunch och en till vansinnigt kul kväll!

Fest, Fika, Glutenkänslighet, Resor

Tips London: Claridge’s Afternoon Tea

31/08 2015 Kicki Norman

Du som inte tål gluten, gillar lyx, tycker om att fika och råkar passera London någon gång i livet måste MÅSTE MÅSTE uppleva en afternoon tea på Claridge’s. Som glutenintolerant är det närmast otroligt att en måltid som bygger på bröd och bakverk skulle kunna vara ett resmål i sig, men just det här afternoon tea:t är värd en omväg. Ja, den är värd en hel resa faktiskt!

Jag har afternoon teat (=verb?) på flera av Londons flottaste ställen, exempelvis Rosewood, Sketch och The Library Lounge. Inget av dem är ens i närheten av Claridge’s. Det som skiljer agnarna från vetet är brödet. Medan flera andra hotell och restauranger klarar av att erbjuda tolerabla, ibland nästan goda, sötsaker är det oerhört svårt att skapa ett fluffigt, välsmakande glutenfritt bröd, speciellt till de engelska sandvikarna som är väldigt tradiga i sig. Men det gör Claridge’s, och de gör det så bra att deras afternoon tea numer är ett givet utflyktsmål på om inte varje så i alla fall varannan londonresa.

En afternoon tea består av först mackor, sedan scones med clotted cream (tjockvispad grädde), sylt och lemon curd (obeahgligt söt citronkräm). Just Clardige’s erbjuder en fantastisk temarmelad från franska Mariage Frères till sina scones. Den är värd att köpa med sig hem. Dessa ganska söta glutenfria små scones är dessutom de godaste scones jag har ätit i hela mitt liv, inklusive den tid jag åt gluten. Efter mackor och scones kommer ett urval bakelser, gärna färgglada sådana.

Förutom det anmärkningsvärt goda brödet och de fenomenala sconesen så är också temenyn något utöver det vanliga. Det finns många sorter, många roliga sorter, många ovanliga sorter och många lyxiga sorter. Och många goda sorter! Självklart får du byta sort när du vill, så du hinner med att prova två-tre stycken utan problem.

Personligen är jag inte så intresserad av sötsaker, jag äter dem halvhjärtat och pliktskyldigt mot slutet, men den som gillar bakverk blir inte besviken.

Jag kan inte nog rekommendera det här fantastiska stället! Främst för dig som är glutenintolerant, men även för dig som gillar te, England och lyx också.

Fest, Glutenkänslighet, Restauranger, Skål!, Test

Recenserat: Le Rouge

25/02 2015 Kicki Norman 1 kommentar

På bilden ovan ser du det glutenfria bröd en av huvudstadens dyraste restauranger, Le Rouge, erbjuder sina gäster. Det är en av flera anledningar till att jag inte kommer att gå dit igen. Men låt mig ta det från början.

För flera år sedan firade jag min födelsedag på Le Rouge. Det var dyrt i en period när jag hade väldigt lite pengar, men det var en magisk kväll där allt från service till glutenfritt bröd höll toppkvalitet. Det glutenfria brödet var på den tiden små, runda bullar uppträdda på stålpinne (eller serverad i papperspåse, precis som ”vanligt” bröd, jag minns inte) och jag blev så glad att jag som glutenfri slapp det frysta rostbrödet. Därför återvände jag i veckan till Le Rouge för födelsedagsfirande, trots att ekonomin återigen egentligen inte tillåter det.
Det visade sig vara en dålig investering.

Le Rouge är en restaurang av kalibern ”gå hit när någon annan betalar” – affärsmöten, exempelvis. Le Rouge är också bra på varmt kött, så mitt sällskap som åt Biff Wellington (425 kr) var jättenöjd. Jag har ätit kött&pommes på bakfickan Bar Rouge flera gånger och även om bearnaisesåsen kan skilja sig mycket från en gång till en annan tycker jag generellt att jag har blivit nöjd just med kött&pommes. Därför trodde jag att råbiffen (175 kr) skulle vara ett säkert kort.

Det var den inte. Visserligen var den vackert serverad, med kronblad och doft/smak från blommor, men ack så kall. Inte helt oväntat förvaras steak tartaren i frysen i väntan på servering, men då jag åt min som huvudrätt och inte förrätt borde den ha hunnit tina. Nu var den så kall i mitten att jag nästan fick iskristaller mellan tänderna. Smaken var definitivt inte där förrän mot slutet av tallriken då köttet hade rumstempererats. Då kan inte ens en jättegod amuse på beta och getost hjälpa.

Det är var mitt sista besök på Le Rouge. Jag kommer däremot gå tillbaka till Bar Rouge, för vin och sprit är restaurangens starka sidor. Och jakten på Stockholms bästa råbiff fortsätter. (Bäst hittills: Proviant. Också bra: Griffin’s Steakhouse. Undvik: Delikatessen.)

Frukost, Glutenkänslighet

Brunchtips: Glutenfri pannkaksmix från Stonewall Kitchen

22/02 2015 Kicki Norman

Livet är sällan enkelt för den som är glutenintolerant/-känslig, och glutenfritt är heller sällan gott. Semlor smakar pappkartong, bröd är torrt och dessutom är det omöjligt att hitta glutenfri och alkoholfri god öl. Kort sagt är det deppigt att vara mat- och dryckälskare och inte kunna äta gluten.

Därför älskar jag Stonewall kitchen litegrann, för det amerikanska matföretaget har lyckats veva ihop en mix för amerikanska pannkakor som faktiskt blir goda. Jag hittade den på en ICA-butik och blev glatt överraskad när den var enkel att använda (förutsatt att en läser instruktionerna på burken). Pannkakorna var hyfsat fluffiga, söta samt hade smak av vanilj och inte alls av pappkartong, papper eller damm.

Nu blev jag tvungen att göra väldigt många eftersom jag inte läste på burken utan bara dunkade i hela innehållet, och sedan fick räkna om receptet med hjälp av gissningssiffror, men det gick bra ändå. Jag åt pannkakorna med banan och krispigt bacon. Och honung, men den var helt överflödig.

Glutenkänslighet, Hemlagat

Recept: Glutenfri tempura med världens godaste dippsås

31/01 2015 Kicki Norman

I förrgår åkte fritösen fram. Den är jobbig att städa ur eftersom den är dränkt i olja och inte går att diska i maskin eller ens skölja under kran, så när den åker fram så försöker jag använda den så mycket som möjligt så jag blir riktigt less på friterat och kan ställa undan den en längre tid. Så efter torsdagens pommes frites (och hemlagad bernaise för första gången!) blev det igår tempura. Glutenfri tempura, så klart.

Du behöver:
3/4 kopp kallt vitt rismjöl
1/2 kopp kall majsstärkelse (potatisstärkelse går också bra)
1/2 tsk salt
1/2 tsk kallt bakpulver
2/3 kopp kallt mineralvatten/sodavatten (öl går också bra)
saker du vill fritera, till exempel lax, lökringar, sparris, morotsstavar, sötpotatis, broccoli, spetspaprika
(Vill du ha klumpig tempurasmet kan du blanda i glutenfritt panko eller ströbröd.)

Gör så här:
1. Värm frityrolja till 190 grader i en kastrull eller fritös.
2. Blanda rismjöl i en skål. Vänd det du ska fritera i blandningen och lägg på en tallrik.
3. Häll i majsstärkelse, salt och bakpulver i skålen. Blanda.
4. Häll i bubbelvattnet, lite i taget, och vispa till en jämn smet (om du inte vill ha tempura med mer struktur – då lämnar du klumparna.)
5. Doppa det du ska fritera i smeten och sänk ned dem en och en i den heta oljan. Du kan med fördel använda metalltång för att hålla ned fisken/grönsakerna i oljan 30 sekunder innan du släpper, på så sätt sjunker maten inte ned mot botten och fastnar.
6. Fritera varje matbit i totalt 30 sekunder. Stoppa inte ned för många bitar i oljan samtidigt, då blir frityrsmeten mindre krispig.
7. Låt tempurabitarna rinna av. Jag lät de friterade bitarna rinna av på en gammal men ren kökshandduk, som det inte gör något om den får flottfläckar som inte går att tvätta bort.

Asiatisk dippsås:
1/2 kopp glutenfri soja
1/4 risvinsvinäger
2 rivna vitlöksklyftor
Riven ingefära
1 finhackad piri piri (peta bort kärnorna)
2 hackade salladslökar.
Egentligen ska den också innehålla 2 tsk socker och 1 tsk sesamolja, men det struntade jag i och såsen blevvärldens godaste asiatiska sås ändå.

Val av saker att fritera:
Eftersom det var min första tempura igår provade jag alla grönsaker som fanns hemma. Jag friterade även lite sashimi som egentligen var tänkt som förrätt. Bäst att fritera var 4-5 mm tjocka skivor Salma-lax, lökringar och ringar av söt spetspaprika. Små broccolibuketter funkar också bra för den som gillar broccoli. Stavar av sötpotatis var mer framgångsrika än stavar av morötter och friterad salladslök blir visserligen väldigt krispig men smakar inte så mycket.

Mina kommentarer:
Alla ingredienser ska vara så kalla som möjligt för att göra tempuran krispigare. Jag hade alla torra ingredienser och mineralvattnet i frysen en stund innan tillagning. Grönsakerna var kylskåpskalla.
Jag var också noga med att torka av alla grönsaker med en ren kökshandduk innan jag vände dem i mjölblandningen då vattnen gör konsistensen tråkigare.
Snåla inte på saltet, då saltet i tempurasmeten tydligen hindrar oljan från att tränga in i grönsakerna och göra dem mjuka och soggiga.

Behöver jag säga att det var helt fantastiskt gott? Det kan faktiskt ha varit den krispigaste tempura jag har ätit i hela mitt liv och den absolut godaste asiatiska dippsåsen! Tänker gå vidare med att fritera exempelvis banan innan jag tar bort fritösen för den här gången.

Glutenkänslighet, Hemlagat, Lunch, Middag, Norrländsk skaffning

Glutenfria färsbiffar

15/01 2015 Kicki Norman

Förra veckan gjorde jag världens godaste färsbiffar på älgfärs. Glutenfria så klart! Jag använde havregryn istället för ströbröd, och det blev otippat bra. Istället för att lägga ströbröd i blöt i mjölk lade jag havregryn i blöt i vispgrädde. Älgfärs är så torrt att lite grädde nästan är nödvändigt. Sedan rev jag en gul lök och blandade i havregrynssmeten med salt och peppar, sedan rörde jag ned älgfärsen (ca 400 gram). Jag stekte på hög värme i smör och serverade med potatismos, lingonsylt och gräddsås.

Barer, Glutenkänslighet, Skål!

Bartips: Mikkeller & Friends med 4 glutenfria öl

22/12 2014 Kicki Norman

På Döbelnsgatan i Stockholm ligger Mikkeller & Friends, snyggt ihopbyggt med intilliggande Bierhaus. Mikkeller är egentligen ett ölmärke, eller egentligen en dansk gubbe, men runtom i världen (Hello, Bangkok! Hello, San Fransisco!) finns också barer. Och en har då öppnat på Döbelnsgatan 25.

Mikkeller har inte mindre än fyra (4) glutenfria öl att välja på, vilket är helt galet! Så många har jag endast tidigare hittat på en sportbar i Chicago. Bäst av allt? Öppet 14-01 alla dagar i veckan, vilket är fantastiskt för mig som sällan slutar jobba förrän 22. Här hänger jag alltså vid 23 och framåt – vi ses!

Glutenkänslighet, Lunch, Restauranger

Stockholms bästa råbiff: Proviant

28/10 2014 Kicki Norman 1 kommentar

Jag har hört att det är trendigt att vara vegetarian och vegan, men det struntar jag i för jag älskar kött. Gärna kött som har haft det bra medan det levde, och framför allt gärna rött kött. Därför är råbiff en given favorit när jag går på finrestaurang.

Jakten på Stockholms bästa råbiff har pågått under många år. När Teatergrillen serverade sin italienska variant låg den länge etta på topplistan, just den här veckan är Bistro Berns (färdigblandad) och Sturehofs (kalvkött) favoriter. Fast ska vi prata om en råbiff som finns på menyn året om så vinner Proviants.

Proviant serverar sin närproducerade råbiff med sju sorters tillbehör: rödlök, kapris, senap, ketchup, majonnäs, Worchester-sås och konjak. Jag brukar ha lite Worchester-sås och mycket salt på köttet, majonnäsen och ketchupen blir en utmärkt dipp till de medföljande pommes fritesen, och så sparar jag konjaken till kaffet (den är för len och god för att blanda i ett kött som redan är så läckert!). Äggulan skiter jag i, för jag gillar inte äggula, och kapris och rödlök blir det endast lite av, men dagens lunchsällskap åt sin råbiff klassisk.

Glutenkänslighet, Lunch, Prisvärt, Restauranger

Lunch idag: Biffsallad på Vapiano

22/10 2014 Kicki Norman

Det är lätt att felaktigt tro att Vapiano inte är ett bra alternativ för glutenkänsliga personer, men där finns faktiskt goda sallader. Jag äter den enklaste salladen med grillat kött (sägs vara oxfilé, jag är tveksam) och caesardressing och parmesan. Vapianos caesardressing är majonnäsbaserad, som sig bör, så den här rätten funkar även för laktosintoleranta. Yum!

Det är annars svårt att hitta bra och prisvärd lunch/snabbmat när en är på språng, så jag är tacksam för att den tyska pastakedjan har etablerat sig i Sverige.

Moster Ullas