Beauty cruise april 13: Sikrom, getost, torsk, crème brûlée

IMG_8691

I lördags anordnade jag en beauty cruise med mitt jobb på Sveriges ledande skönhetstidning. Jag och en handfull läsare lärde oss mer om skönhet, drack champagne och åt väldigt god mat under ett dygn.

Precis som i februari åkte jag med nya fartyget Viking Grace. (Champagne)frukost och trerättersmiddag åt vi i den lite lyxigare restaurangen Oscar medan lunchen var en klassisk buffélunch på restaurang Aurora. Som det bufféproffs jag är åt jag bara exakt det jag var sugen på på buffén; det visade sig vara sikrom och getostbollar med apelsinzest och däremellan en liten köttbit. Middagens torsk såg allt annat än fantastisk ut – för mig är en god torsk Sturehofs rena vita fiskbit med gyllene skirat smör, handpillade räkor och en hög pastellgul riven pepparrot – men Viking Graces variant med en ovanlig brun sås var rena vinsten. Såsen är lite söt och mustig, som om det vore en sås anpassad för kött.Och risotton var ljuvlig, om än lite väl gräddig.

Viking Line är precis som Tallink duktiga på matallergier så det gick också utmärkt att få en gluten- och laktosfri crème brûlée. Lycka!

IMG_8621

IMG_8627

IMG_8666

IMG_8671

IMG_8669

IMG_8672

Restaurangtips Köpenhamn april 2013: Café Viktor, Nimb, Geist och… Peder Oxe

IMG_8608De senaste två dagarna har jag varit på jobbresa till Köpenhamn. Jag älskar att äta på resa, så mycket att jag lyckades klämma in två middagar i måndags. Men nu tar vi saker i rätt ordning.

Glutenfri frukost på Arlanda kan till exempel se ut så här:
IMG_8537

Och en lunch i Köpenhamn kan till exempel se ut så här:
IMG_8545

Det är taskigt att kalla Peder Oxe för turistfälla, men jag kan inte förmå mig att kalla det en bra matupplevelse heller. Det var en helt okej lunch på ett ställe som ser trevligt ut, med trevlig personal och habil mat. Och menyn är fin:
IMG_8543

Liksom köket:
IMG_8544

Jag reser nämligen med en mycket härlig kollega som också gillar mat och som har lika mycket matproblem som jag. Jag är gluten- och laktosintolerant, hon tål inte nötter, sesam, soja och baljväxter samt gillar inte fisk och skaldjur. Det innebär att jag absolut inte kan äta på italiensk restaurang medan det ungefär är det enda kök som passar henne. Det enda stället vi kan enas om är ställen med kött och potatis. Som Peder Oxe.

Till middags löste vi det på ett annat sätt: genom att besöka två olika restauranger, en italiensk och en modern fransk-dansk. Först spisade vi förrätt på Geist, där jag klämde ett smörigt potatismos på brun stenkrabba:

IMG_8554Rätten var mäktig och hann bli lite långtråkig. Geist hade kunnat ha lite mindre portioner för att gästen inte ska hinna tröttna och då jag hade fått plats med fler rätter också, men jag ser fram emot att testa mig igenom hela menyn vid annat tillfälle. Väldigt trevlig bar och personal samt snyggt ställe i allmänhet:
IMG_8546

Sedan gick vi till grannen Fiat, som tyvärr har slutat servera sin potatispizza men mitt sällskap åt ett halvt kilo biff istället och jag sällskapskäkade prosciutto med parmesan, som en efterrätt så där:
IMG_8560

Potatisen må ha varit borta från pizzan i Fiat men återfanns istället i en omelett på Café Viktor morgonen efter:
IMG_8566Café Viktor känns väldigt franskt och dess frukost är det närmaste en Riche-frukost Köpenhamn kommer.

Vi hade bespetsat oss på Nimb, som jag blev snuvad på vid förra köpenhamnsbesöket, så vi lyckades hinna med en lunch där trots att dagen drog ut på tiden så att vi bara hade 45 minuter på oss:
IMG_8581
Min kyckling hade perfekt krispigt skinn och inredningen av service var perfektion, plus att det fanns GOTT HEMBAKT glutenfritt bröd:
IMG_8580
Jag saknar tyghanddukarna på damrummet, men deras frånvaro uppvägs av produktuppgraderingen från Tromborg till Aesop.

Tillbaka på Kastrup på kvällen hann jag klämma de ostron jag hade längtat efter hela resan. Eller, ett ostron, och så lite lax, räkor och  krabba. Gott för att vara flygplatsmat:
IMG_8584

Det enda som jag saknade på resan var ett besök på Balthazar, som tyvärr är stängt söndag-tisdag. Miss i planeringen och i fortsättningen kommer jag bara åka till Köpenhamn onsdagar, torsdagar, fredagar och lördagar. Annars tycker jag att jag och mitt sällskap gjorde en strålande insats!

Smygreklam på matbloggar = Twitter-fjanteri?

IMG_8531
Bilden har inget med blogginlägget att göra utan är stans godaste råraka, nämligen Tranans. Som jag åt igår.

På min skönhetsblogg har jag i flera år skrivit mycket och öppet om smygreklam på bloggar. Jag har på de flesta beautybloggevent pratat om marknadsföringslagen, jag har tagit hjälp av Konsumentverket för att reda ut vanligt förekommande förfrågningar från skönhetsföretag till bloggare och även talat om pressetik och MFL i andra sammanhang som hos Sveriges annonsörer. Varje vecka hjälper jag någon bloggare i mitt bloggnätverk som har fått etiskt tvivelaktiga förfrågningar om smygreklam på sin blogg, för nästan alla gäster på mina beautybloggevent vill vara etiskt tydliga mot sina läsare. Jag hade sedan matbloggkryssningen i januari fått intrycket att matbloggare var före skönhetsbloggarna i utvecklingen. Matbloggarna är mer medvetna om sitt värde, bättre på att ta betalt och inte lika utsatta för påtryckningar vad gäller smygreklam. Trodde jag – idag såg jag det här på Twitter:

Knivföretag: Vem har en grym mat- och dryckblogg som vill testa och utvärdera en japansk typ av köttkniv samt blogga om detta?

Jag: Du menar och sedan annonsmärka inlägget?
Jag: Ej OK att ta emot en kniv mot att man bloggar om den om inte bloggaren tydliggör att kniven är ersättning för inlägget.
Jag: Då ska egentligen bloggaren skatta för knivens värde eftersom den utgör ersättning.
Jag: Däremot kan du göra ett förutsättningslöst PRutskick utan motkrav på prestation.
Jag: Personligen tycker jag att förfrågan är oseriös alt okunnig. En kniv mot ett blogginlägg?

Knivföretag: Du kanske ska vänta lite med din kritik tills villkoren är klargjorda?

Jag: Jag berättar för dig att det är viktigt att bloggaren klargör på sin blogg att kniven är en ersättning för inlägget.
Jag: Allt jag säger utgår ifrån hur du formulerade din initiala förfrågan.

Annan matbloggare (till knivföretaget): Aja baja 🙂

Knivföretaget (till annan matbloggare): Ja du, det verkar som om kickinorman vet något som jag inte vet eftersom denne antar och insinuerar en massa.

Jag (till knivföretaget): Denna någon är bloggare, journalist och föreläser i olika sammanhang om pressetik och MFL.
Jag: Ju fler som känner till MFL och följer den desto bättre både för seriösa företag och seriösa bloggare.

Vinföretag (till mig): Egentligen är alla köpta i slutändan. Bara mer eller mindre. Löjlig diskussion tycker jag.

Jag (till vinföretagare): Löjlig diskussion? hur så? Håller ej med om att ”alla” är köpa. Många bloggare är oerhört seriösa.

Knivföretagare (till vinföretagare): Jag har inte ens börjat att diskutera. Den här teoretiska och tämligen ointressanta diskussionen får stå för någon annan.

Vinföretagare (till knivföretagare): Ja, det här är bara Twitter-fjanteri.

Knivföretagare (till vinföretagare): Ja det finns bättre saker att bry sig om. 🙂

Vinföretagare (till mig): Det är min åsikt! Ingen gör ngt gratis, behöver dock inte vara pengar som alltid är drivet.

Jag: du menar så… men det har väl inget med MFL att göra?

Sedan kom alla överens om att det var en bra idé att ge sig ut i solen innan det började snöa, jag med.

Jag tycker det är sorgligt att en etisk och juridisk diskussion kan vara ”Twitter-fjanteri”, ”löjlig” och ”teoretisk och tämligen ointressant”. Det är intressant att jag avfärdas på det sätt som jag gör; att jag blir kallad för ”denne” och ”någon”; att diskussionen hälls ut i sanden.

Problemet, om det nu inte är uppenbart, är att knivföretaget erbjuder en kniv i utbyte mot ett blogginlägg. Erbjudandet är inte formulerat så, men det är innebörden. Då måste vissa regler kring blogginlägget iakttas. Även om det åligger bloggaren att ta juridiskt ansvar för sina blogginlägg tycker jag att företagen, som vanligtvis är bättre pålästa om marknadsföringslagen är enskilda bloggare, har ett moraliskt ansvar. Och jag tycker att seriösa företag, vilket jag trots allt tror att både kniv- och vinföretaget är, ska vara beredda att ta diskussionen. Jag förstår att Knivföretaget blev irriterad på mig som oombedd larmar och står i; det var ju en till synes ganska harmlös förfrågan. Men jag tycker att det viktigt att diskutera vad som gäller tills ALLA vet och kan.

För alla vet och kan inte. Det är mindre än en vecka sedan jag fick erbjudandet att skriva om ett vin och ”som tack för hjälpen” skulle jag få en box av nämnda vin. Jag svarade: Eftersom jag jobbar enligt den svenska pressetiken tar jag självklart inte emot gåvor eller produkter mot att jag skriver om dem. Då utgör produkten en ersättning för mitt blogginlägg och inlägget ska då samarbets-/annonsmärkas och intäkten skattas för, vilket jag förstår att du inte har tänkt dig.”

Vad har DU för erfarenheter av smygreklam på matbloggar? Jag är säker på att du läser fler, kanske till och med har en egen. Är det ett problem? Är det allmänt accepterat att en utskickad produkt garanterar blogginlägg? Finns det någon diskussion kring det här löjliga och tämligen ointressanta ämnet på annat håll? Tipsa mig!

Uppdatering: Det här hände sedan på Twitter. När frågan ställdes om det var ett skämt kallades det för ironi. Det kanske det var. Och lite unket också.

IMG_8532

Nytt familjenöje: Fritera

IMG_8439

För länge sedan skaffade min mamma en fritös och som så mycket annat hos henne blev den liggande på köksmaskinskyrkogården (det vill säga: i ett skåp). Tills jag kom och räddade den. Sedan blev den liggande på min köksmaskinskyrkogård ett tag och först i lördags vågade jag använda den. Har haft skräckvisioner av uppflammande olja och brinnande kök, men det var ju inte värre än att koka vatten. Peppar peppar.

Så här på jungfruturen körde jag och Sam Cajsa Wargs delikata förtillagade pommes frites. Det var gott men smaken skilde sig inte nämnvärt från när man gör dem i ugn. Nästa gång ska vi nog våga oss på att göra egna direkt från potatis, kanske med tryffelsmak. Vi har också planer på att fritera kycklingvingar, vårrullar, bananer, zucchiniblommor, aubergine, blomkål och Snickers, så där som man tänker när man just har upptäckt en ny leksak… Vi får se vad som dyker upp på matbordet framöver.

IMG_8438

IMG_8440

IMG_8436

 

Recept: Pulled pork (8+ personer)

IMG_8424

Jag brukar göra mitt pulled pork-recept på högrev och får då en underbar chili con carne-bas, men så här i påsktider köpte jag mig en billig skinka och tillagade enligt originalrecept (nästan). Pulled pork är väldigt enkelt och kräver lite tid från dig men lång tid i ugnen. Du gör en kryddpasta, smörjer in köttbiten, fräser den och ställer in den i ugnen med 0,5 dl vatten i botten av grytan. 4-6 timmar senare har du en maträtt. Jag gjorde min kryddpasta så här:

IMG_8427
I originalreceptet ska pastan göras på 1 dl ketchup. Min ketchup tog slut och jag gillar mitt kött spicy, så jag fyllde på med harissa (chilipasta) och honung tills jag hade ungefär 1 dl i skålen. Harissa finns på min vanliga ICA, men då är det en välsorterad butik. Asiatiska chilipastevarianter går också bra.

IMG_8429
Sedan rev jag vitlök. Vår vitlök var gammal och mjuk så jag rev nästan hela löken, har du en mer spänstig vitlök räcker 3-6 klyftor.

IMG_8430
Sedan kryddar du med goda kryddor. Jag tog ingen chili(blandning) då harissapastan tar hand om styrkan. Jag körde salt, hel koriander (som jag mortlade) och spiskummin.

IMG_8431
Sedan slog jag på lite olja för att dryga ut smetenIMG_8432 och rörde. Du som har en stor mortel kan mortla alla ingredienser, inklusive vitlöksklyftorna, till en smet i den.
IMG_8435

Sedan blev det bråttom så jag tog inga fler bilder. Men jag masserade alltså köttet med den här röran, fräste köttet hastigt i en gryta och ställde sedan in grytan i ugnen i 150 grader i fyra timmar efter att ha slagit 0,5 dl vatten i botten.

IMG_8425

Då mitt kött hade en svål, vilket bidrar till saftighet men egentligen inte ska vara med i den här typen av långkok, pillade jag bort den när köttet var klart. Den var då en lös, mjuk substans som var lätt att lyfta ur grytan. Sedan lyfte jag köttet ut grytan, la det på en skärbräda och drog isär det med två gafflar, därav namnet ”pulled pork”. Sedan la jag tillbaka köttet i grytan, rörde om så det blandades med den goda saften i botten och lät den stå en halvtimme till.

Pulled pork serveras oftast i ett pitabröd med god sallad och god dressing men vi serverade den med harissamajonnäs på hamburgare, som på Kung Carl. Till det åt vi pommes, och det blir ett eget inlägg, samt en god salsa på fint tärnad mango, avocado, tomat, rödlök och färsk koriander.

Pulled pork är ett bra sätt att piffa upp jul- eller påskskinka när den säljs billigt efter högtiderna, så den här veckan är exakt rätt vecka för dig att testa detta enkla och goda recept.

Igår: Burgare på Kung Carl

Kungcarl

Igår åt jag middag på hotell Kung Carl, ett ställe som jag älskar så mycket att jag till och med skrivit en bok om det. Hotell Kung Carl ligger vid Stureplan men är Off-Stureplan på samma sätt som vissa pjäser spelas Off-Broadway. Lite mer avslappnat, lite mindre, ett alternativ.

Kung Carl för mig handlar om stämning, inte om mat. Men efter gårdagens delikata kalvburgare där kökschefen har kläckt den utmärkta idén att lägga pulled pork (förutom gruyère och harissamajonnäs) på själva burgaren så är jag beredd att ändra på det. Ett genidrag.

Familjeutflykt med vacuumförpackad picknick

IMG_8261

En anledning att jag har valt att vara entreprenör istället för löntagare är att jag vill kunna ha hund. Ibland innebär det att hundar måste följa med på möten 45 mil bort (enkel väg) och då måste man ta bil och då är det bra att ha picknick med i bilen. I torsdags var en sådan dag och jag tackar matguden för möjligheten att kunna vacuumförpacka… det mesta. I torsdags vacuumförpackade vi nämligen en god pastasallad (fusilli, avocado, tomater, gröna blad, kycklingbitar stekta i torkad koriander, spiskummin och berbere) och så vacuumförpackade vi sockerärtor (till snacks) och så vaccumförpackade vi ostkuber (som snacks eller i salladen eller som hundgodis). Det åt vi med en rödlöks-och-keso-röra (i traditionell bunke pga ville kunna återförsluta på resan), hummus (i sin förpackning) och kokt ägg (i bunke pga krossrisken) med salt. Det var så vansinnigt smidigt att bara klippa upp plastpåsen, servera och äta salladen. Tar nästan ingen plats i väskan och är kladdfritt. Sedan tog vi hem påsen, maskindiskade den (trädd över en smal stående bricka) och har nu förpackat en ost i den.

Recept: Istället för makaronilåda (3 portioner)

IMG_8227

Det här åt jag till middag idag. Makaronilåda med grönsaker, ungefär. Det är ju ingen hemlighet att glutenfri pasta behöver extra piff för att inte smaka… glutenfri pasta, så här är min makaronilåda.

IMG_8203
Viktiga ingredienser.

IMG_8207
Sempers Fusilli är en av de mindre äckliga glutenfria pastasorterna. Så när jag har satt på pastavatten så hackar jag en stor gul lök lök, river två stora morötter och skär broccolihuvudet i buketter. Sedan strimlar jag två paket bacon.

IMG_8205

Jag kokar broccolin.

IMG_8210

Jag steker löken.

IMG_8211

När löken böar bli lite genomskinlig lägger jag i de rivna morötterna och steker lite till.

IMG_8212

Ungefär här är det också dags att lägga pastan i det kokande vattnet. Sedan stekar jag baconet.

IMG_8216

Det tar lite tid, så medan baconet steks så river jag ett par deciliter av en god lagrad ost.

IMG_8217

Sedan blandar jag alla stekta saker i en stor ugnsfast form.

IMG_8218

Ungefär här är pastan kokt så jag häller vattnet av den. Sedan gör jag en äggstanning på tre ägg och 3 dl grädde/mjölk som jag vispar ihop i en skål med en gaffel.

IMG_8219

Jag rör runt i den ugnsfasta formen och lägger också ditt svartpeppar och drygt hälften av den rivna osten.

IMG_8221

Sedan ställer jag den i ugnen i 200 grader i 30 minuter. Då lägger jag på resten av osten och kör den 15 minuter till.

IMG_8223

Och sedan kan två hungriga personer äta upp den här goda gratängen som egentligen borde räcka till dubbelt så många.

IMG_8227

Blomkålssoppa (4 pers)

IMG_8094

Skala och hacka en gul lök samt två vitlöksklyftor. Fräs i rapsolja. Ta bort alla blad och tjocka stamdelar från ett blomkålshuvud så bara fina små buketter återstår. Skölj och fräs med löken. Slå på 6-7 dl vatten, 1 msk god fond (jag använde kalv-) och låt koka en kvart. Mixa med mixerstav. Mortla 6 vitpepparkorn och slå i. Slå på 2-3 dl vispgrädde. Salta om du vill ha mer salt smak. Koka upp.

Servera med tryffelolja, hårdstekta baconbitar eller både och.

Och goda ostmackor förstås.

IMG_8093

Recept: Pasta med gorgonzolasås (4 rejäla portioner)

 

Sätt på pastavatten. Finhacka 3 paket bacon och stek i 3-4 omgångar knaprigt i stekpanna. Lägg upp på hushållspapper för att bli av med stekfett. Torka också fett ur stekpannan mellan varven. Koka pasta.

 

IMG_8030

Hacka en sköljd purjolök och stek mjuk i smör eller rapsolja. Klicka i 125-150 gram mild mögelost, exempelvis gorgonzola. Mer ost = mer ostsmak. Låt smälta i stekpannan.

IMG_8034

Slå sedan på 2,5-3,5 dl matlagningsgrädde. Mer grädde = mindre ostsmak. Jag har kört 130 gram ost till 3,3 dl grädde, då blev det för lite mögelostsmak. Jag har också kört 150 gram ost till 2,5 del grädde, då blev det för mycket mögelostsmak. För mig, då. Alla tycker vi olika. Så prova dig fram!

IMG_8033

Låt ostsåsen koka ihop en stund, exempelvis medan du väntar på att pastan ska bli klar och medan du häller av vattnet. Smaka av, eventuellt behöver du salta lite (men troligen inte). Häll tillbaka pastan i kastrullen. Blanda ihop ostsås och bacon med pastan och veva runt. Svartpeppra. Servera.

IMG_8035

Smaklig spis!

Bästa maten från Tärnaby till New York