Kategoriarkiv: Restauranger

Lunch idag: Ryggbiff på Clarion Skanstull

ryggbiff

På Clarion Skanstull serveras ryggbiffen mör och med potatisgratäng och bearnaise. Medan den stora matsalen/restaurangen är för huvudsakligen konferensgäster, serveras den här munsbiten motsägelsefullt nog i baren (baren har faktiskt bättre mat än konferensen!). Potatisgratängen var medioker och bönorna lite väl flottiga, men köttet hörde hemma på finkrog och bearnaisen var otroligt god med tydlig vinägersmak.

Plus för att is till drycken inte serveras i drycken utan vid sidan, då får jag själv välja om jag vill ha ilningar i tänderna eller inte.

is

Restaurangtips: Café Facile

20140807_211235

En del restauranger är det svårt att tipsa om, för de är redan nu är svåra att få bord på och för att de känns så personliga. Café Facile är en sådan. Denna franska bistro med tydliga drag av kvarterskrog (beställ i baren; sitt trångt) är en pärla där jag ikväll både skådade mat-connoisseuren Edward Blom och glamourdivan Kayo. Den som gillar god mat går till Café Facile, punkt.

På adressen på Luntmakargatan 99 har det tidigare legat flera restauranger som har haft få eller inga gäster och följaktligen slagit igen utan att göra något väsen av sig. Ägarna av Café Facile är genier, som har tagit den minimala ytan och maximerat dess användarvänlighet med bland annat varma färger, enkel inredning och öppet kök. Maten är dessutom fantastisk. Jag har tidigare ätit ostron och steak frites med stor behållningar här, idag åt jag ostron och hummer frites med stor behållning här. (Varför har jag aldrig tidigare ätit de tre favoriterna hummer, bearnaisesås och pommes frites i kombination?)

Dagens ostron var av sorten demoiselle d’Agon. Det jag gillar med ostron är smaken, sältan och den tillhörande lökvinägern, det jag har svårare för är den sladdriga konsistensen. Demoiselle d’Agon är fasta i köttet, muskeln känns nästan som biff. Jag kommer aldrig äta någon annan sorts ostron igen!

Det Café Facile är allra bäst på är viner. Jag får alltid vinförslag jag själv inte hade tänkt mig och de passar alltid utmärkt till maten. Café Facile har förmågan att para ihop mat och vin så att vinet vandrar upp ett par divisioner; jag önskar fler restauranger hade den förmågan.

20140807_213748

Testat: Delikatessen, Krukmakargatan 22, Stockholm

IMG_4210

Franskt är tillbaka inbillar jag mig (Metropol Palais är tydligen inget att hänga i julgranen medan Café Facile är superbt). I lördags var jag på Delikatessen och åt tre förrätter, då jag inte fick feeling för någon av varmrätterna. Kompotten var blandad. Ostron är ju alltid ostron (det vill säga: så länge du inte blir magsjuk är det alltid gott), medan den vita sparrisen (serverad med smörsås och rostad tryffelsalami) var underkokt och alltså både träig och trådig. Råbiffen var bra, men jag har ätit roligare varianter. Så en medelmåttig restaurangupplevelse med trevlig atmosfär och rimliga priser. Ta ingen omväg men råkar du vara hungrig och i närheten så: varför inte?

IMG_4215

Testat: The Flying Elk, Mälartorget, Stockholm

IMG_4196

När jag och min kollega Christine äter, och det gör vi ganska ofta, så äter vi gärna kött och potatis. Hon är allergisk mot nötter, sesam, soja och baljväxter, samt gillar inte skaldjur och ost, medan jag inte tål gluten, så kött och potatis är ungefär vad som blir kvar att välja på.Jag skulle säga att vi är ganska bra på att bedöma just kött och potatis av just den anledningen.

I fredags var vi på The Flying Elk enligt tips från bland andra Karoline Nordefors. Vi är båda generellt hungriga så vi valde det största menyn hade att erbjuda, stekt oxrevben. Det serverades på planka med köttet i kuber på sidan av själva bröstbenet. Till det: trippelfriterade pommes, sallad och tryffelhollandaise.

Köttet var delikat, det bästa jag ätit näst efter AG, och salladen var ljuvlig med massor av färskpersilja bland salladsblad och parmesan. Men pommes fritesen var bara halvgoda och tråkiga i konsistensen, jag skulle bäst beskriva dem som ”vissna”, och hollandaisen smakade enbart smör. Jag hade förväntat mig mer av Frantzén och till det priset (875 kr!).

Då lokalen var cool, vinrekommendationerna utmärkta och servisen supertrevlig ger jag ändå The Flying Elk en försiktig tumme upp som matupplevelse och köttrestaurang.

Lökringar ingick men de kunde inte jag äta.

IMG_4194

IMG_4193

Vad är grejen med Nybrogatan 38?

IMG_3950

Förra veckan var jag på AW som blev middag på Nybrogatan 38. Nybrogatan 38 är jättetrendigt. Det är i princip omöjligt att få ett bord vare sig i restaurangen eller baren. Och efter att ha ätit där förstår jag inte varför. Maten är medioker för att vara en dyr stockholmskrog. Rårakan jag åt till förrätt var ganska exakt 40 procent så god som Tranans. Entrecôten var torr och pommesen fina men menlösa. Det enda som var tipptopp var middagsdejtens Toast Pelle Janzon, tomatsalladen (världsklass!) och min bearnaisesås. Så enda anledningen jag kan se till att Nybrogatan 38 är så poppis är adressen, den jättetrevliga personalen och att ”alla andra” går dit. För det kan väl inte vara för att Felix Herngren hänger i baren?

IMG_3954

IMG_3957

Restaurangtips: Tjoget/Linje Tio

IMG_3909

Veckan bjöd på en trevlig matöverraskning, nämligen lunch på restaurang Linje Tio (del av Tjoget) i Stockholm. Tjoget ligger vid Hornstull, dit jag sällan beger mig, och ser mer ut som en (hipster)bar än en vettig restaurang. Inredningen är modernt industriell och fönstren ligger på skuggsidan (jag gillar ljusa ställen, helst med massor av dagsljus), men maten är helt fantastisk och servicen var jättebra!

Jag åt ett confiterat anklår som inte gick av för hackor, och de som åt entrecôten var också imponerade. Den i sällskapet som är mest Tjoget-van slog också ett slag för burratan.

Grodan: No more frukost

IMG_3684

Jag har gillat frukosten på Grodan, det har jag. Inte nog med att du kan få en god raggmunk, om raggmunken dessutom smakar bränt stekflott (bild) så får du en ny, krispig och gyllengul utan knot. Servicen kanske inte är den mest alerta, men otroligt trevlig för det mesta.

Imorse ringde jag Grodan för att kolla om det serverades frukost på klämdagen fredag den här veckan. Riche har nämligen stängt. Och nej, det gör det inte. Det serveras ingen frukost på Grodan, för ”nej, vet du, det är mest affärsmän här så vi har stängt på fredag”. Med den lilla gumman-klappen på huvudet tackar den här affärskvinnan för sig och tar frukostmötena på annat ställe.

1. Vilka dåliga affärer affärsmännen måste göra om de inte arbetar på arbetsdagar.
2. De fem gånger jag har ätit frukost på Grodan har det aldrig varit mer än åtta gäster samtidigt, varav ungefär 25 % har varit kvinnor.

Hundtips: Grythyttans Gästgivaregård

IMG_3450

Du som har hund kan med fördel planera en weekend i Västmanland, för på Grythyttans Gästgivaregård får du ha hundar både på rummen, i restaurangen och i den underbart vackra och stora salongen (baren). I restaurangen finns till och med en hundmeny på fyra rätter (Barack och Atlas åt korvbrickan). De fyrfota cloche-täckta middagarna serveras då på bricka med vit duk. Flott ska’re va! Maten för tvåbenta är inte så bra som den borde vara, men människorna som jobbar här är underbara och salongens hemtrevlighet kompenserar för mycket. Vid vår ankomst uteblev hundskålarna på rummet, vilka enligt bokningen ska ingå i de 300 kr/hund du betalar extra, men nöjet att få åka lämna stan för ett ställe där dina hundar blir lika omhändertagen som du är helt fantastiskt! Plus för det hembakta och goda glutenfria brödet som serverades både till måltiderna och frukosten.

Maten är trestjärnig, servicen fyrstjärnig och hundvänligheten femstjärnig.

IMG_3452

IMG_3508

IMG_3511

IMG_3512

IMG_3520

IMG_3523

IMG_3461

IMG_3469

 

 

Veckans tips: Vit sparris med tryffelhollandaise på Tranan

IMG_3704

Stackars alla som inte får äta vit sparris med tryffelhollandaise på Tranan. Jag hittade den på menyn idag och var tvungen att äta en, trots att jag egentligen skulle äta något annat, bara för att det lät så gott. Det VAR gott också! Hollandaisen smakare smör (mums!) – och tryffel, så klart, men mest smör – och sparrisen var mjäll. Den var så god att mitt sällskap åt upp halva!

Huvudrätten råraka var också fantastisk, men det visste jag redan eftersom jag äter den ett par gånger i månaden. Jag äter den med sikrom, som jag tycker är minst lika god som löjrom.

IMG_3706

IMG_3702

Köpenhamn mars 2014: Almanak

IMG_3223

I Köpenhamn finns The Standard, en byggnad med tre restauranger och ibland också en jazzklubb. En av restaurangerna är smørrebrødsrestaurangen Almanak, vars ägare en gång i tiden öppnade den nu världsberömda restaurangen Noma (modernt skandinaviskt kök). En trio på tre smørrebrød blir en utmärkt lunch. Min favorit var, föga förvånande, mackan med råbiff. Den andra mackan på bild nedan är inte min, men pålägget var typ fisk och ägg.

Brödet var dessutom hembakat, på bovete, så det var glutenfritt.

IMG_3224

IMG_3225

IMG_3226