Kategoriarkiv: Frukost

Tips på glutenfria restauranger i Florens

Italien är inget dumt land om du är glutenintolerant! Läs mer om det och ta del av mina tips på glutenfria restauranger i Florens. Smaklig spis!

Italien har kommit långt när det gäller glutenfria restauranger samt glutenfria alternativ och allergen-märkta menyer. Det är enkelt att äta gott i pastans förlovade land även om du inte kan äta gluten! Här är de ställen som jag och min sambo och väninna – tillika kollegor – besökte i år.

La Menagère

La Menagère var det enda stället från ifjol som vi återbesökte – på begäran av Sam och Linnea, faktiskt! De brukar aldrig ha någon åsikt om vart vi ska äta, men till den här mysiga kafé-baren, som också är inredningsbutik, ville de absolut gå! Så det gjorde vi.

Man kan äta och dricka saker under hela dagen på La Menagère. Vi valde frukost både ifjol och i år.

Melaleuca

Melaleuca är ett frukostkafé som har öppet större delen av dagen. Hemsidan beskriver stället som amerikansk-australiensiskt. Det tycks betyda att man serverar saker från lite överallt i världen, för här kan du få BLT men också tacos och varianter på bacon och ägg.

Trattoria Sergio Gozzi

I väntan på incheckning på vårt boende när vi kom så åt vi lunch. VI åkte därför direkt till restaurang Sergio Gozzi från flygplatsen och taxichauffören berömde vårt restaurangbesök.
”Det är en bra restaurang med äkta italiensk mat”, sa han med en äkta italiensk brytning.

Den äkta italienska maten inkluderade pasta och tagliata (tunt skuren biff) men främst inälvsmat. Den som gillar lever, njurar, komage och tunga, som inte är så vanliga rätter nu för tiden, kan få sitt lystmäte! Och menyn och klientelet var lika old school, om jag säger så.

Kom tidigt om du vill äta här! Du kan inte boka bord på Trattoria Sergio Gozzi. Vi kom dit vid 12 och behövde bara vänta fem minuter innan vi (och våra gigantiska resväskor) fick bord. När vi lämnade restaurangen vid 13.30 var det lång kö utanför på gatan.

Sgrano

I italien äter man ofta en stadig macka till lunch. I Florens beställer man schiacciata, ett lokalt bröd som påminner om focaccia. Schiacciata rekommenderas – med eller utan gluten! Och jag lyckade turligt nog hitta glutenfritt bröd.

Enligt alla webrecensioner är Sgrano den bästa glutenfria restaurangen i Florens, så dit gick vi så klart. Mina vänliga kollegor gjorde mig sällskap. Jag och Sam beställde schiacciata, Linnea åt en insalata caprese och vi blev alla nöjda.

Jag kunde bara äta halva min macka så jag fick andra halvan prydligt förpackad i en kartong för att ta med hem. Sam åt den till frukost dagen efter, när han inte kunde följa med mig och Linnea till Melaleuca. Den var god, då också.

Regina Bistecca

Förra året åt skedde ett massivt köttintag på Trattoria dell’Oste. Där åt vi vår första Bistecca Fiorentina och det var en fantastisk upplevelse! Den florentiska nationalrätten är en T-bensstek, alltså både ryggbiff och filé på (samma) ben. Det är ingen slump att några av världens bästa köttrestauranger finns i Florens!

 

I år ville vi prova samma rätt på annan restaurang och Regina Bistecca dök upp på flera topplistor. Det finns så klart även annat på menyn, men vi har 100 % bespetsade på K-Ö-T-T. Och vi blev inte besvikna! Köttet var lika gott som på dell’Oste och restaurangen lite mer elegant. Är du ute efter en Upplevelse så ska du boka bord på Trattoria dell’Oste, medan atmosfären på Regina Bistecca är mer dämpad och behaglig.

 

Cucina

Om man går en kvart bortom alla ställen dit man självklart går om man är turist i Florens så kan man äta modern italiensk mat på Cucina. Restaurangen ligger långt från andra restauranger, mitt i ett bostadsområde, så det är lätt att tro att man har fått fel adress innan man har hittat fram.

Maten här är inte ”tipical”, som italienarna säger om allt som är traditionellt, men råvarorna är i säsong och lokala och menyn rolig! Allas favorit var en kållasagne. Kålblad hade använts istället för pastaplattor och det var en himmelskt upplevese. Andra rätter var mindre lyckade, men helhetsintrycket bra. Och så gillar jag alltid restauranger där alla utom mitt sällskap är lokalbor.

Solnedgångscocktails

Vi hann även med lokalt rosévin med utsikt över en solnedgång. När vi snubblade ut i solen efter en lång eftermiddag på Uffizierna så kände vi att vi behövde frisk luft och dagsljus. Vi hamnade på Loggia Roof Bar på Hotel Palazzo Guadagni.

Loggia Roof Bar ligger inte på ett tak utan på en terrass. Jag antar att det är utsikten som gör baren kallar sig ”roof top”. Egentligen fanns det ingen plats på terrassen men med hjälp av den lokala allt-ordnar-sig-bara-ni-har-tid-att-vänta-mentaliteten så löste det sig med bord. Vi hade det himla härligt medan vi såg solen gå ner bakom bergen.

Om du vill läsa mer om vad vi gjorde i Florens när vi inte åt, så finns det ett blogginlägg om det här på min beauty-blogg.

Matlagning för lata – recept på, tillagning av och serveringstips för grillad paprika

Vill du impa med ett smörgåspålägg som är tillagat och hemlagat på samma gång? Står du vid grillen mest hela sommaren? Då har jag ett enkelt och snabbt tips till dig!

Sånt här har vi i kylen varje sommar!

Grillad, skållad, strimlad och oljeinlagd paprika är ett genialt smörgåspålägg!

Dels är det lent, sött och gott och ger frukostmackan en extra dimension. Dels är det superenkelt att göra men har viss imponeringsfaktor eftersom det är ett TILLAGAT smörgåspålägg. Samtidigt gör du det praktiskt taget med vänsterhanden medan du egentligen grillar och lagar till något annat. Perfekt ju!

Enklare kan det inte bli: Det enda du behöver göra är att lägga  vanliga paprikor på grillen och se till att grilla dem ordentligt runt om.

Sedan låter du dem svalna. Sedan skalar du dem. Jag använder en bordskniv för att riva bort skalen, ungefär som om jag skalade en bucklig röd jättepotatis. Sedan skär du bort kärnhusen och sköljer bort frön som fastnar och dräller. Sedan strimlar du paprikorna och lägger dem i en bunke eller burk med olivolja och salt. Klart!

Vanligaste misstagen vid paprikagrillning:

1. Du grillar för kort tid.

Paprikorna ska med fördel grillas minst 20 minuter, gärna 30, kanske till och med 40. Lägg dem på sidan av den absolut varmaste glöden och bli inte nervös om de blir lite svarta. Om du grillar något annat till middag kan du börja äta och låta paprikorna ligga kvar en stund extra efter det.

2. Du grillar bara långsidorna

Kortsidorna måste också grillas, annars lossar skalet inte jämnt. Så ställ paprikorna på vardera änden en lång stund. Det är också därför det tar så vansinnigt lång tid att grilla klart paprikor – men den som väntar på något gott…

Så här såg det ut på instagram sist jag grillade:

Grillade egentligen småpaprikor, men slängde på tre stora också.

 

Så här såg det ut på köksbänken ett par dagar efter grillen när jag rensade och gjorde i ordning paprikorna.
Två perfekta frukostmackor: en söt med med köttfärssås och grillade paprikor, en salt med ägg och kaviar.

Serveringstips 2: Grekisk sallad med en twist! Min kollega med rysk-polska rötter tipsade om att grillade paprikor är vansinnigt gott i en sallad med fetaost och oliver så det gjorde jag igår. Mums!

Grekisk sallad med en twist, det vill säga grillad paprika.

 

Varsågod för sommarens bästa grilltips!

Favoriter för frukost i Covent Garden

Just hemkommen från London har jag några färska tips på vad du kan äta och dricka i mitt favoritområde Covent Garden istället för att knapra bacon från hotellbuffén.

Jag tycker visserligen att hotellfrukost är en gudagåva, men ibland är det roligare att vara ute bland folk och känna pulsen!

Ankröra, eller rörig anka? En smakfest för både öga och gom!

Jag är väldigt förtjust i frukosten på The Ivy Market Grill i Covent Garden, men nu har jag äntligen hittat ett ställe som är ännu bättre (till bättre pris).

The Black Penny har nämligen fått mig att både äta och tycka om sötpotatis. Jag avskyr sötpotatis! Det är dessert förklädd till potatis, ett djävulens påfund! Enda gången där sötpotatis är gott är i The Black Pennys duck hash.

Sötpotatisen har använts som rotsak i ”ankröran”, inte som potatis, vilket gör anrättningen lyckad.

Dessutom blir alla livsmedel goda med salt och ankfett! Även äggröran är mycket god, tricket stavas då s-m-ö-r.

Stor varning för det glutenfria brödet som ser ut som och smakar masonit!

Akta dig! Annars kommer sågspånsbrödet och tar dig!

The Black Penny finns på 34, Great Queen Street och också på Sloane Square och South Bank.

3 viktiga saker att tänka på när du gör müsli

IMG_4161
Jag har ju gjort müsli förut, men det var ett tag sedan. Så länge sedan att jag inte hittade igen receptet trots att det ligger på min egen blogg utan fick improvisera lite. Och det går ju bra när det gäller müsli. För trots att jag kanske inte gjorde den ultimata müslin, så är den jättegod! Jag siktade på ungefär 8-10 dl torra ingredienser och 2-3 dl blöta.

Förutom det uppenbara kloka rådet att om du har ett recept, titta på det innan du gör müslin istället för efter, så lärde jag mig några andra bra saker idag:

1. Müsli är godast om du inte glömmer saltet.
2. Ha inte för mycket torra ingredienser på plåten, då blir ingredienslagret tjockt och müslin torkar inte bra.
3. Olivolja går inte lika bra som rapsolja i müslin, eftersom den har en smak.

Idag gjorde jag müsli så här:

IMG_4154

IMG_4158 IMG_4155 IMG_4157 IMG_4159

Brunchtips: Glutenfri pannkaksmix från Stonewall Kitchen

IMG_8172

Livet är sällan enkelt för den som är glutenintolerant/-känslig, och glutenfritt är heller sällan gott. Semlor smakar pappkartong, bröd är torrt och dessutom är det omöjligt att hitta glutenfri och alkoholfri god öl. Kort sagt är det deppigt att vara mat- och dryckälskare och inte kunna äta gluten.

Därför älskar jag Stonewall kitchen litegrann, för det amerikanska matföretaget har lyckats veva ihop en mix för amerikanska pannkakor som faktiskt blir goda. Jag hittade den på en ICA-butik och blev glatt överraskad när den var enkel att använda (förutsatt att en läser instruktionerna på burken). Pannkakorna var hyfsat fluffiga, söta samt hade smak av vanilj och inte alls av pappkartong, papper eller damm.

Nu blev jag tvungen att göra väldigt många eftersom jag inte läste på burken utan bara dunkade i hela innehållet, och sedan fick räkna om receptet med hjälp av gissningssiffror, men det gick bra ändå. Jag åt pannkakorna med banan och krispigt bacon. Och honung, men den var helt överflödig.

IMG_8177_2

IMG_8181_2

Testat: Kusmi Prince Vladimir, Thé Vert à la Rose, Chocolate-Epices

140707 Kusmi

Jag har tur nog att ha gäster som kommer med fina värdinnegåvor när jag bjuder på kalas. Senast fick jag dessa mini-teburkar från Kusmi. När man som jag gillar smaker är det roligare att testa tre än att hitta en perfekt på en gång. Och när man som jag tycker att 219 kronor för en burk te är lite väl dyrt, är det bra att få dyra teet i present.

Prince Vladimir: Bergamot- och citrussmaksatt svart te med toner av kanel och vanilj. För mig som älskar ur-teet Earl Grey är det här favoriten ur trion.

Thé vert à la rose: Är, precis som det låter, ett grönt te smaksatt med ros. Den alltför parfymaktiga smaken mildras av de vackra tebladen som bildar organiska, sammetslena former i vattnet. Och grönt te ska ju vara så nyttigt, gubevars.

Chocolate-Épices: Kusmi har fler chokladsmakande teet, vilket är konstigt eftersom chokladte är konstigt. Vill jag har choklad dricker jag choklad. Chokladsmakande saker ska inte ha tunn, vattning konsistens. Om vi bortser från det är teet för all del drickbart, men jag kommer inte köpa det igen.

Eftersom jag fortfarande tycker att 219 kronor för en teburk är rent oförskämt, kan jag erkänna att jag har fått smak för Kusmis teer. Om någon vill ge mig en present någon gång så är jag väldigt nyfiken på Smoky Earl Grey då både bergamott och rökta teer är två favoriter.

Frukost: Oxreveben och pommes

IMG_1127

Mina hundar vill gärna gå ut tidigt, senast klockan sju är vi ute och travar Stockholms parker runt. Och långt ska de gå också, så när jag förra söndagen kom hem vid åttatiden var jag rejält hungrig. Som tur var hade jag a) doggybag från The Flying Elk och b) fritös så framåt nio hade jag hunnit äta en rejäl flottfrukost som jag stod mig på en bra bit in på eftermiddagen.

Jag tycker det är väldigt mycket trevligare att äta middag till frukost istället för en vanlig frukost-frukost.

IMG_1129

Grodan: No more frukost

IMG_3684

Jag har gillat frukosten på Grodan, det har jag. Inte nog med att du kan få en god raggmunk, om raggmunken dessutom smakar bränt stekflott (bild) så får du en ny, krispig och gyllengul utan knot. Servicen kanske inte är den mest alerta, men otroligt trevlig för det mesta.

Imorse ringde jag Grodan för att kolla om det serverades frukost på klämdagen fredag den här veckan. Riche har nämligen stängt. Och nej, det gör det inte. Det serveras ingen frukost på Grodan, för ”nej, vet du, det är mest affärsmän här så vi har stängt på fredag”. Med den lilla gumman-klappen på huvudet tackar den här affärskvinnan för sig och tar frukostmötena på annat ställe.

1. Vilka dåliga affärer affärsmännen måste göra om de inte arbetar på arbetsdagar.
2. De fem gånger jag har ätit frukost på Grodan har det aldrig varit mer än åtta gäster samtidigt, varav ungefär 25 % har varit kvinnor.

Vila i frid, frukosten på Bistro Rigoletto

IMG_2323

Bistro Rigoletto har varit mitt hemliga (nå, inte så hemliga) vattenhål, där jag ätit frukost i snitt en gång i veckan senaste månaderna. Tyvärr har jag varit ensam om det och imorgon gör Bistro Rigoletto sin sista dag som frukostrestaurang. Luncherna och middagarna, för att inte tala om baren, lever kvar med de både prisvärda och mättande omeletterna har satt sin sista potatis planterat sin sista tomat.

Ryktet säger att det kan göras ett nytt försök med frukost när uteserveringen öppnar till våren. Till dess ska jag testa Grodans frukost, och kanske också Broms. Riches är ju en klassiker, medan Wienerkaféet inte levererar alls. Frukostmöten är nämligen det enda som får upp mig ur sängen den här månaden, och jag misstänker trenden kommer vara ända in till påska.