Semestern har tvingat mig att motvilligt baka eget bröd eftersom det glutenfria utbudet är ynkligt på landet. Då är det bra med bröd som varken kräver tid, teknik eller ugn. Perfekt för husvagnen!

Du behöver:

1 dl bovete- och teffmjöl

1 dl durramjöl

1 tsk socker

1 tsk bakpulver

1/4 tsk salt

2 krm xantangummi

1 morot (fint riven)

1 näve valnötter (grovt hackade)

ev. 1/4 näve frön, tex rostade solrosfrön 

1 dl mjölk
Gör så här: 

Blanda mjöl, socker, bakpulver, salt och xantangummi i en skål. Blanda. Släng i nötter, eventuella frön och riven morot. Blanda. Häll på mjölk. Blanda. Hetta upp stekpannan på maxvärme. Forma en stor, rund och förhoppningsvis lite kladdig boll med händerna. Platta ut den till en 2 cm tjock kaka. Lägg i torr stekpanna och sänk värmen. Stek 3-4 minuter. Tryck på kakan med stekspade efter halva tiden för att platta ut den lite till. Vänd och stek något kortare på andra sidan. Färdig!

Med övning gör du kakan på en kvart från scratch. Mjölet kan bytas ut mot andra glutenfria mjöler. 

Jag är inte speciellt förtjust i indisk mat. Mina favoritkök är det svenska och det italienska, Asien kommer längre ner på listan. Men jag lever med en man som tycker indiskt är fantastiskt, så när vi reser letar jag ofta efter indisk mat som kan tilltala oss båda. Och jag är väldigt glad att jag tar mig tid att leta för då hittar vi ljuvliga ställen som Gymkhana. 

Gymkhana kallar sig själv för en ”social club”, och spelar på kolonialtidens medlemsklubbar för överklassen, exempelvis genom att sätta upp svartvita foton på cricketspelare på väggarna och ha poloklubbor i sin logotyp. Baren är liten men har en skojig cocktailmeny där du kan hitta ingredienser som masala, teer och olika blommiga smaksättare. Du kan också få femton olika gin & tonics. Baren är liten men populär, ett perfekt aw-ställe för de lite mer medvetna slipsnissarna i Mayfair. 

Maten ska lämpligen delas och serveras följaktligen i grytor och pannor för vidare självservering. Från våra svenska indiska restauranger är vi vana vid olika blöta grytor, på Gymkhana är flera maträtter ”torra” vid jämförelse. Bäst är pepparfisken på förrättslistan (ej på bild – åt upp den mycket fort). Det finns en glutenfri meny och kocken byter enkelt ut naan mot ett glutenfritt, jättegott bröd med timjan. Kocken är heller inte rädd för kryddor, så den som föredrar mildare smaker bör poängtera detta för servisen. 

Jag försöker komma på om jag någonsin ätit bättre indisk mat och jag tror faktiskt inte det. En ny favoritrestaurang!

In English: New Indian favourite restaurant in London: Gymkhana.

Tror du att Moët & Chandons champagnetruck är den bästa foodtrucken som finns? Fel, fel, fel! I London finns nämligen The Bloody Oyster, med underrubriken *Oysters*Bloody Marys*Cocktails*, en foodtruck med främst ostron och cocktails men även hamburgare, öl, vin och några ambulerande maträtter på tema hipster/modernt klassiskt/förfinad husmanskost (idag: kall grön ärtsoppa, skinkkroketter). Den gömmer sig vanligtvis på South Bank vid South Bank Center (tänk sidan av Royal Albert Hall). Jag besökte den förra sommaren och vinglade därifrån på synnerligen bra humör, i vintras har den varit försvunnen, kanske för att det bara finns 73 platser inne i den gamla dubbeldäckaren och för att den urbana charmen hos de fem uteborden på en stenig bakgata utanför ett parkeringshus inte riktigt funkar i snöglopp. Men idag hittade jag den igen. Lycka!

Egentligen gillar jag små ostron, för jag upplever dem generellt som mindre sladdriga i munnen, men The Bloody Oyster serverar mycket fina, stora ostron som är fasta i köttet. Ostronfarmen heter Harty Oysters och ligger i Dungarvan på södra Irland. Du som brukar äta på kända ostronrestaurangkedjan Wright brothers känner säkert igen dem. 12 pund för halvdussinet är helt rimligt!

Starbucks är en kafékedja som ständigt förnyar sig, nu senaste med premiumkonceptet Reserve. På Litchfield Street i Londons Covent Garden finns Europas första Starbucks Reserve, där du har bordsservering, mycket personal, modern inredning och mer intressanta menyalternativ (hello, gluten free falafel wrap)! Och så finns förstås fint kaffe: Reserve-kaffet kommer i många varianter men har gemensamt att det rostas mindre åt gången och smakerna kommer fram bättre. 

Idag finns Reserve på i Seattle i hemlandet USA, förutom i London. Det ska öppna några fler, men bara tre vad jag förstår. Ett trevligt ställe att ta en fika på! 

Espresson görs på Microblend No 11, en magisk blandning av 70% Guatemala Antigua and 30% Sun-Dried Ethiopia, som har bäriga noter. Blandningen sägs passa till efterrätter eftersom kaffet är fylligt och chokladigt, enligt Starbucks. Jag har aldrig smakat något liknande: runt, snällt, många olika smaker på en bas av kraftig och lite besk kaffesmak. Det mest intressanta kaffet jag har druckit på länge! 

En del livsmedel ser ut som vandrande gluten. Pizza. Pasta. Bröd. 

Andra livsmedel kan den någorlunde huslige räkna ut innehåller gluten. Redda såser. Köttbullar. Friterat. 

Men en del gluten har gömt sig så skickligt bland andra ingredienser att endast den rutinerade glutenkonnässören känner till dess existens. Du som nyligen upptäckt din glutenkänslighet kan vilja veta mer om dessa. 

1. Sushi

Inte all sushi, men den vanligaste sushin, innehåller faktiskt gluten. För ”vanliga rullar” är ofta gjorda med crabsticks, som hålls ihop av gluten. Så var noga med att förklara på sushirestaurangen att du inte tål gluten och se till att undvika crabsticks. De vegetariska rullarna är vanligtvis glutenfria. Tänk på att även soja innehåller pyttepyttelite gluten, om du är känslig. 

2. Kebab

Mycket industriellt kebabkött ”limmas ihop” med hjälp av gluten. Det är naturligt och smart – och besvärligt för oss glutenintoleranta. Vi får fråga och lita på att kebabrestaurangerna förstår skillnaden på gluten och exempelvis laktos, vilket är ovanligt på de flesta snabbmatsrestaurangerna, samt vet vad maten innehåller. Ofta är kycklingen glutenfri. 

3. Salami

Som tidigare nämnt är vetemjöl/gluten ett utmärkt bindemedel. Det ”limmar ihop” ingredienser, exempelvis i våra hemlagade köttbullar. Och många (ofta billigare) sorters salami behöver lite bindemedel, så läs innehållsförteckningen om du liksom jag älskar italiensk korv! Även de dyra och exklusiva salamisorterna kan vara pudrade med vetemjöl på utsidan, för att mjölet suger upp fukt under lagringen. Detta försvinner när du ”skalar” salamin, men den väldigt glutenallergiska bör avstå ändå.

Sugen på en krämig guacamole? Goda tacos som går att få glutenfria? Mört och ytterst delikat kött? Välkomponerade och moderna retrococktails? Då är det dags att åka till Mallorca och leta reda på Patron Lunares!

Patron Lunares är en välkänd och svälbesökt restaurang med många turister, men trots det inte turistig. Kanske för att många gäster är lokalbor, kanske för att den ligger bortanför turiststråken, kanske för att den inte är överdrivet uppskyltad och inkastande till sin natur. Lokalen ser ganska ordinär ut från gatan, först när du kommer in förstår du att du har hamnat på ett modernt och högklassigt ställe. 

Inredningen är retro på gränsen till kitsch och anknyter till öns fiskarhistoria. Menyn är traditionellt spansk, fast upphottad till 2010-tal. Drinkarna innehåller gärna lokala ingredienser. Och atmosfären bland gästerna är generös och inkluderande, här sätter ingen näsan i vädret. När det dessutom går att få Jättejättegoda glutenfria alternativ är det här ett ställe dit en glutenintolerant återvänder så ofta på en semestervecka att hen nästan känner sig patetisk. 

In English: I can’t decide whether I like the guests or the food at Patron Lunares in Palma (Majorca) better, but for us gluten intolerants – and for everybody else – the modern Spanish restaurant is a must.

Italien är inte bara paradiset för matälskare, det är också paradiset för glutenintoleranta matälskare. Sedan ett par år är det lag på att italienska restauranger ska erbjuda glutenfria alternativ, vilket har lett till att nio av tio restauranger serverar (god) glutenfri pasta. 

Min favorit i Rom heter Dal Bolognese och ligger precis intill Piazza del Popolo. Menyn är väldigt lång och precis som restaurangnamnet antyder är köttfärssås en specialitet. Här kan du, lite beroende på säsong, hitta varianter på anka, kalv, vildsvin, kanin och prosciutto som alla får dig att dö en smula av lycka. Perfekt service och prydlig servis i gammeldags, fina, vita uniformsjackor ger guldstjärna. 

Värt att notera om du åker till Italien är att många salamisorter innehåller gluten. 

In English: Dal Bolognese is my favourite restaurant i Rome, serving amazing (gluten free) versions of Pasta Bolognese. 

Det är inte lätt att äta glutenfritt i New York, men det går! På en av de lugnare gatorna i SoHo ligger Senza Gluten, en restaurang där allt på menyn är glutenfritt. Brödet som anländer i brödkorg innan maten, och som ska doppas i en pepprig och rund olivolja, är glutenfritt. Den krämiga, likördränkta tiramisun är glutenfri. De fyra ölsorterna – inklusive en trendig IPA – på menyn är glutenfria. Och dessutom är den glutenfria pastan god. 

Jag halkade in på en sen lunch och beställde min absoluta favoritpasta Spagetti Vongole. Visserligen hade kocken snålat med både hjärtmusslorna och saltet, men för dig som liksom jag nästan aldrig kan äta maträtter som bygger på att pastan smakar pasta är Spagetti vongolen på Senza Gluten rena lotterivinsten! Pastan smakar varken majs eller pappkartong och är dessutom kokt al dente. Till och med mitt glutentoleranta sällskap tyckte hon inte kände skillnad på denna glutenfria spagetti och annan pasta. 

När måltiden sedan avslutas med en fast men kladdig tiramisu med tydlig likörsmak som kontrast till mascarponekrämens gräddighet förstår jag varför stället är fullbokat nästan jämt. 

Kebaben har blivit trendig tack vare nyöppnade Meat On A Stick i Vasastan som, trots barnsjukdomar som plötsligt måndagsstängt och lång väntetid, serverar modern kebab med inspiration från världens alla hörn. Vem trodde att kebab med parmesan var en vinnare liksom?

Det har varit en allmän uppfattning i Stockholm ända sedan 90-talet att Folkets kebab och dess kolgrill på Folkungagatan har monterat ihop stans bästa skurna kött i bröd. Redigera

Fina ställen båda två. Ändra trumfas de av Palmyra Kebab, en restaurang med grillmojskänsla på ofördelaktig adress i Årsta. Av tre skäl:

1. Det kryddade riset är magiskt. 

2. Vitlöksaiolin ett genidrag. 

3. De syrade rotsakerna (gömd under salladen på bilden) perfekta. 

Köttet är också fantastiskt gott. Eftersom kebabkött innehåller gluten är jag hänvisad till kyckling, som är nom nom. Vänner som äter kebabkött intygar att även det är smaskigt. 

Palmyra är just nu det enda stället i Stockholms vara kebab jag längtar efter. OBS! Inte alls lika fantastiskt utan kryddriset. Kryddriset ett absolut måste. 

Idag på Riche hittade jag Mignardise på menyn och jag hade inte en aning om vad det var. Det visade sig vara en samling av totalt åtta sötsaker och bakverk i miniformat. Eftersom jag är glutenintolerant kunde jag bara äta fyra och fick då dubletter av dessa. Elegant!