Kategoriarkiv: Sött

Helsingfors jan 2013: Food sightseeing

bild 1

En oväntat rolig sak med Moster Ullas matbloggkryssning till Helsingfors helgen som gick var att promenera omkring i 17 minusgrader i tre timmar. Det roliga var inte antalet timmar eller antalet minusgrader, utan att vi tack vare Foodsightseeing Helsinki gjorde regelbundna stopp i mindre och större matbutiker för provsmak och matshopping. Hit tycker jag att du också borde gå:

  • Anton & Anton, en av få matbutiker som inte tillhör de två stora livsmedelskedjorna som dominerar det finska utbudet. Satsar på finskt och kvalitet – här köpte jag appenzellerliknande finska osten vilho.
  • Chjoko, en före detta toppkock om och blev chocolatier istället. Har kommit på det utmärkta konceptet chokladbruncher och serverar även en gudomlig varm choklad. Vår var spetsad med habanerochili, men kryddningen ändras ofta.

Vi har också provat ättiksinlagt nejonöga (behöver jag inte göra om den närmsta veckan direkt), len och läcker kallrökt ren från finska Lappland (köpte hem ungefär 5 tunna små miniflan för 7,50 €) och så helsingforsspecialiteten lihapiirakka (köttpaj), en fluffig, osötad donut som fylls med köttfärs-ris-ägg-blandning och friteras.

Rundturen avslutades med lunch på Kellohalli, där jag åt en tam flankstek med hollandaise (!), vars bett var intressant vinägrigt. Jag tjyvsmakade också på Smaskens kycklingleverterrine som var så smulter att jag redan nu försöker tjata med sambon till Helsingfors bara för att äta den igen (en helt egen, den här gången).

IMG_7486

Foodsightseeing Helsinkis största kundgrupp är företag som tar med kunder på intressanta luncher, men privatpersoner kan också boka sig en rundtur liknande vår för 38 €. Ber du snällt får du titta in i den vackra domkyrkan på vägen.

IMG_7450

Rungstedgaard: Hallon med lakrits

Under ett par dagar har jag varit utlokaliserad till danska Rungstedgaard på jobb. Jag har fått information om en skönhetslansering som innehåller hallon. Sånt är mitt jobb.

Desserten till den delikata middagen på kvällen var vit chokladmousse som var täckt av pulvriserade torkade hallon, en hallonsorbet och – håll i dig! – lakritsmaränger! Lakritsmaränger måste vara den bästa uppfinningen någonsin. Särskilt i kombination med hallon.

Tre är en trend: Gräddbullen

Inom mode säger man ”tre är en trend”. Det betyder att när du har sett något tre gånger kan du säkert säga att det är en trend. Typ när du har sett tre stickade toppluvor med pälsbolle på stan vet du att hela Stockholm kommer att gå runt i dem kommande vinter, eller när tre kändisar har dykt upp på röda mattan med Timosjenko-fläta vet du att alla moderiktiga tjejtidningsredaktörer kommer bära den inom snart framtid. Eller när det har serverats gräddbullar på tre pressträffar vet du att det är den nya macaronen (som i sin tur var den nya cupcaken).

Gräddbulle är det skånska ordet för vad som i Dalarna kallas Gagnefsbollen, i godiskiosken Krokofant och i resten av världen skumboll. Detta klassiska svenska (möjligen österrikiskt) bakverk har piffats upp på Gräddbullerian i Helsingborg och görs i olika läckra smaker, oftast på mandelmasse- istället för kexbotten (gott för glutenintoleranta!).

Nu har jag sett gräddbullen på två event. Jag väntar ivrigt på den tredje så att vi kan få en gräddbulleria lite längre norrut också, tack så mycket.

Recept: Macarons (40 små)

Lagom till att macarons börjar bli omoderna har jag (och min nya ugn) (och Sam, för all del) gett oss på att baka dessa franska mandelmarängburgare med söt krämfyllning. Macarons är så populära vid det här laget att recept fanns både på mandelmjöls- och florsockerförpackningarna, jag körde på mandelmjölsreceptet för att det verkade krångligare och alltså måste vara bättre. Krånglet började redan kvällen innan baket, då jag separerade fyra äggulor från vitorna och lämnade vitorna ute i rumstemperatur över natten.

När vi dagen efter bakade, vispade Sam vitorna till så hårt skum att skålen kunde vändas upp och ner, sedan vispade han ned 25 gram socker. Under tiden vägde jag upp och siktade 225 gram florsocker i 125 gram mandelmjöl. Sedan blandade jag noga. Sedan vek vi ner marängsmeten i mandelblandningen försiktigt och spritsade sedan ut smeten i små rundlar på bakplåtspapper. Spritsandet var inget för någon med dåligt tålamod, så Sam fick göra det mesta.

Plåtarna (det blev två stycken) fick sedan stå till sig en dryg timme. Därefter gräddade vi rundlarna i 160 grader i 10-12 minuter. (Vi provade med 10 minuter och det blev kladdigt. 11 är perfekt i vår ugn.) När rundlarna sedan hade svalnat petade vi loss dem från papperet, la ihop dem två och två som burgare med lakritspulversmaksatt smörkräm emellan.

Smörkräm gör du genom att röra ihop 1,5 dl florsocker med 100 gram rumsvarmt smör. Den går att smaksätta med allt möjligt. Vi använder som sagt lakritspulver, men jag är säker på att vanilj, nutella, fruktpuréer och likör är gott också. Då burgarbotten och burgarlocket smakar väldigt lite är det viktigt att fyllningen exploderar i munnen, så vi öste på med massor av lakrits.

Vårt bak räckte till små till normala 40 macarons. Det hade nog kunnat bli tio till men då vi bestämde oss för att äta alla trasiga råkade väldigt många gå sönder i monteringen.

Chokladbollar med smak

I chokladbollar ska det vara lite vätska, exempelvis vatten eller – vanligare – kaffe. På lördag har jag kalas hemma för mina kollegor så därför har jag och sambon experimenterat med godare och vuxnare smaker, nämligen sprit. Konjak, rom eller likör går alldeles utmärkt att som vätska ha i sina chokladbollar, så jag valde att testa punsch och päronkonjak (och rullade bollarna i kakao – vuxet), sambon gjorde sina med mint- och bananlikör (och rullade dem i pärlsocker – inte lika vuxet). Jag tyckte båda mina varianter var godare än hans, även om både Minttun och bananlikören överraskade positivt. Så här röstade jag:

1. Punsch
2. Päronkonjak
3. Mintlikör
4. Bananlikör

Vi ska testa några fler innan vi spikar lördagens vuxna barnsliga efterrätt.

 

 

18 chokladbollar senare…

Sedan jag nyligen upptäckte att glutenintoleranta kan äta havregryn har jag haft cravings efter chokladbollar. Så i söndags gjorde jag och mamma en sats. Pappa åt en, Sam är tre och jag åt… 18. Jag trodde jag skulle kunna äta alla men efter 18 smakade de inte gott längre.

Om du har glömt hur man gör är det superenkla receptet så här:

100 g rumsvarmt smör
1 1/2 dl socker
3 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
2 msk starkt kaffe
5 dl havregryn

Veva ihop ingredienserna. Rulla till bollar, om du orkar, och rulla bollarna i pärlsocker, kokos eller strössel, om du orkar. Annars kan du äta smeten direkt ur bunken också. Och kaffet kan du byta ut mot likör. Förvara i kylskåp, om det blir några över.

Idag: Riche pop-up-restaurang, Årets konditor-tårta, grogg

Idag har jag liksom igår sprungit runt på presskontor och knytit kontakter, informerat mig och tittat på nyheter. Jag började vid lunch och frossade på skagen med löjrom, två sorters råbiff och köttbullar med potatismos från Riche, som hade satt upp en pop-up-restaurang på ett presskontor. På eftermiddagen åt jag en av de tre tårtor som Årets Konditor tävlade med i fredags, en härlig moussehistoria med päronkonjakskokta päron och karamelltäcke. Och innan jag gick hem blev det whisky sour på honungswhisky.

Vilket förfärligt liv jag lever, det är synd om mig.

Kafferast med After Eightjävlar

Finns det någon någonsin som har lyckats att äta bara en After Eight? Det skulle så klart se elegant ut att njutningsfullt inmundiga endast en tunn mintkrämschokladkvadrat på maten, lite brittisk förfinat sådär. För mig blir det istället ett massivt moffande där jag inte kan vänta tills jag svalt en förrän jag lägger in nästa. Ibland försöker jag till och med få in så många som möjligt i munnen samtidigt.

Nu på företagets kafferast bjöd chefen (jag) de anställda (mig) på just After Eight. Avsikten var verkligen att äta en. Som ett slags karaktärsprov.

Jag slutade efter sex.

Och det var bara för att asken var tom.