Etikettarkiv: glutenfri

Glutenkänslighet, Middag, Restauranger, Trend

Recenserat: Omakase Köttslöjd

27/02 2016 Kicki Norman

Omakase köttslöjd är en trendig konceptrestaurang som bygger sin (avsmaknings)meny på kött från en leverantör i Järvsjö. Helrätt enligt lokala, transparenta mattrenden. I rätterna ingår också trendiga ingredienser som grönkål, betor och lavendel. Omakase Köttslöjd påminner lite i smakerna och rätterna om Marv & Ben i Köpenhamn, men är betydligt mer tillspetsat i köttkonceptet än sin danska kollega. Alla rätter innehåller kött. Ingen rätt utom två (av 20+) innehåller gluten.

Jag har ätit den evighetslånga avsmakningsmenyn med tillhörande vinpaket. Det var generöst i övermått: jag önskar jag inte hade ätit vare sig lunch eller frukost den dagen och hann aldrig peta i mig vinet till en rätt innan nästa glas hälldes upp. Efter den här middagen tar jag omtag på mitt tidigare beslut av avstå vinpaket, det räcker faktiskt med ett eller två glas vin om en skicklig sommelier som Omakases hjälper dig välja. Vinpaketet är totalt överflödigt.

Maten är som sagt köttbaserad. Kötträtterna innehåller kött. Efterrätterna innehåller kött (fryst, riven och lättrökt nötrulle utgör strössel på en glassliknande sötsak). Skaldjursrätterna innehåller kött. Och trots att jag verkligen älskar kött så blir jag köttmätt tre fjärdedelar in i middagen. Kan jag inte bara få slippa kött på en endaste liten rulltårtebit? Kött är gott, kött i övermått är bara övermåttligt.

Lika duktig som Omakase är på smaker – för här är smakerna verkligen förträffliga! – lika dåligt är köket på texturer. Många rätter är jättemjuka och saknar helt krisp och tuggmotstånd. En del rätter kan jag inte ens äta upp för att de är för sliddriga. Bäst av allt är en rödbetsbuljong med isterband (den glutenintolerante får istället en tryffelkorv), den rödbetsbuljongen skulle jag vilja ha i frysen och ta fram alla gånger jag är sugen på soppa! Sämst är de båda mjuka skaldjursrätterna med mjuka köttaccessoarer – rätterna blir helt enkelt för mjuka.

Jag kommer inte att gå tillbaka till Omakase köttslöjd. Trots bra koll på smaker känns det konstigt att ett så kompetent kök helt har missat det här med textur.

Fest, Glutenkänslighet, Hemlagat, Recept, snacks, Trend

Recept: Glutenfri smördegspizza med grönkål och ost

24/02 2016 Kicki Norman

Igår testlagade jag en rätt från Allt om mat, en grönkålspizza på smördegsbotten som var jättelätt att göra! Vem som helst kan faktiskt lyckas med den.

Du behöver:

1 strimlad rödlök
1 msk smör (och lite mer smör och eventuellt lite rapsolja)
1 dl vatten
1 generöst msk socker
100 gram grönkål
1 förpackning smördeg (jag använde så klart glutenfri, Schärs funkade bra)
50 g riven västerbottensost (vad annars?)
50 g (grön)mögelost
ganatäppelkärnor

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 grader.
2. Stek rödlöken 3-4 minuter i 1 msk smör så den nätt och jämt får färg.
3. Häll på vattnet och låt nästan allt koka in. Strö på sockret och låt resten koka in. Endast lite ”klet” ska vara kvar på löken. Ta löken ur stekpannan.
4. Ta i lite mer smör och eventuellt olja i stekpannan. Fräs grönkålen mjuk. Det tar ungefär fem minuter.
5. Rulla ut smördegen på bakpapper på en plåt. Min kom praktiskt nog inlindad i bakpapper som gick att använda.
6. Lägg på västerbottensost och kål, i den ordningen, och grädda i ungefär tio minuter.
7. Ta ut plåten och smula över mögelost, lök och shitloads of granatäppelkärnor eftersom granatäppelkärnor är skitgott. (Allt om mat säger 4 msk, för den som vill veta.)
8. Stycka i lagom bitar efter behov (snittar eller förrättsbitar) och servera.

Enligt receptet ska bli 24 snittar till välkomstchampagnen men som igår blev sex minipizzor till middag för två personer. Nästa gång ska den här goda men inte så mättande pizzan få bli förrättspizza till sex personer. Så nu har du ett hum om mängd.

Du kan passa på att steka mer grönkål än du behöver till pizzorna, om du exempelvis har råkat köpa en hel förpackning kål, och sedan använda den stekta kålen till exempelvis pasta någon dag senare. Jag ska använda den överblivna osten tillsammans med den extra stekta kålen som pastasås, som exempel.

Frukost, Glutenkänslighet, Hemlagat, Prisvärt, Recept

3 viktiga saker att tänka på när du gör müsli

31/12 2015 Kicki Norman

Jag har ju gjort müsli förut, men det var ett tag sedan. Så länge sedan att jag inte hittade igen receptet trots att det ligger på min egen blogg utan fick improvisera lite. Och det går ju bra när det gäller müsli. För trots att jag kanske inte gjorde den ultimata müslin, så är den jättegod! Jag siktade på ungefär 8-10 dl torra ingredienser och 2-3 dl blöta.

Förutom det uppenbara kloka rådet att om du har ett recept, titta på det innan du gör müslin istället för efter, så lärde jag mig några andra bra saker idag:

1. Müsli är godast om du inte glömmer saltet.
2. Ha inte för mycket torra ingredienser på plåten, då blir ingredienslagret tjockt och müslin torkar inte bra.
3. Olivolja går inte lika bra som rapsolja i müslin, eftersom den har en smak.

Idag gjorde jag müsli så här:

Fest, Glutenkänslighet, Restauranger, Skål!, Test

Recenserat: Le Rouge

25/02 2015 Kicki Norman 1 kommentar

På bilden ovan ser du det glutenfria bröd en av huvudstadens dyraste restauranger, Le Rouge, erbjuder sina gäster. Det är en av flera anledningar till att jag inte kommer att gå dit igen. Men låt mig ta det från början.

För flera år sedan firade jag min födelsedag på Le Rouge. Det var dyrt i en period när jag hade väldigt lite pengar, men det var en magisk kväll där allt från service till glutenfritt bröd höll toppkvalitet. Det glutenfria brödet var på den tiden små, runda bullar uppträdda på stålpinne (eller serverad i papperspåse, precis som ”vanligt” bröd, jag minns inte) och jag blev så glad att jag som glutenfri slapp det frysta rostbrödet. Därför återvände jag i veckan till Le Rouge för födelsedagsfirande, trots att ekonomin återigen egentligen inte tillåter det.
Det visade sig vara en dålig investering.

Le Rouge är en restaurang av kalibern ”gå hit när någon annan betalar” – affärsmöten, exempelvis. Le Rouge är också bra på varmt kött, så mitt sällskap som åt Biff Wellington (425 kr) var jättenöjd. Jag har ätit kött&pommes på bakfickan Bar Rouge flera gånger och även om bearnaisesåsen kan skilja sig mycket från en gång till en annan tycker jag generellt att jag har blivit nöjd just med kött&pommes. Därför trodde jag att råbiffen (175 kr) skulle vara ett säkert kort.

Det var den inte. Visserligen var den vackert serverad, med kronblad och doft/smak från blommor, men ack så kall. Inte helt oväntat förvaras steak tartaren i frysen i väntan på servering, men då jag åt min som huvudrätt och inte förrätt borde den ha hunnit tina. Nu var den så kall i mitten att jag nästan fick iskristaller mellan tänderna. Smaken var definitivt inte där förrän mot slutet av tallriken då köttet hade rumstempererats. Då kan inte ens en jättegod amuse på beta och getost hjälpa.

Det är var mitt sista besök på Le Rouge. Jag kommer däremot gå tillbaka till Bar Rouge, för vin och sprit är restaurangens starka sidor. Och jakten på Stockholms bästa råbiff fortsätter. (Bäst hittills: Proviant. Också bra: Griffin’s Steakhouse. Undvik: Delikatessen.)

Glutenkänslighet, Hemlagat

Recept: Glutenfri tempura med världens godaste dippsås

31/01 2015 Kicki Norman

I förrgår åkte fritösen fram. Den är jobbig att städa ur eftersom den är dränkt i olja och inte går att diska i maskin eller ens skölja under kran, så när den åker fram så försöker jag använda den så mycket som möjligt så jag blir riktigt less på friterat och kan ställa undan den en längre tid. Så efter torsdagens pommes frites (och hemlagad bernaise för första gången!) blev det igår tempura. Glutenfri tempura, så klart.

Du behöver:
3/4 kopp kallt vitt rismjöl
1/2 kopp kall majsstärkelse (potatisstärkelse går också bra)
1/2 tsk salt
1/2 tsk kallt bakpulver
2/3 kopp kallt mineralvatten/sodavatten (öl går också bra)
saker du vill fritera, till exempel lax, lökringar, sparris, morotsstavar, sötpotatis, broccoli, spetspaprika
(Vill du ha klumpig tempurasmet kan du blanda i glutenfritt panko eller ströbröd.)

Gör så här:
1. Värm frityrolja till 190 grader i en kastrull eller fritös.
2. Blanda rismjöl i en skål. Vänd det du ska fritera i blandningen och lägg på en tallrik.
3. Häll i majsstärkelse, salt och bakpulver i skålen. Blanda.
4. Häll i bubbelvattnet, lite i taget, och vispa till en jämn smet (om du inte vill ha tempura med mer struktur – då lämnar du klumparna.)
5. Doppa det du ska fritera i smeten och sänk ned dem en och en i den heta oljan. Du kan med fördel använda metalltång för att hålla ned fisken/grönsakerna i oljan 30 sekunder innan du släpper, på så sätt sjunker maten inte ned mot botten och fastnar.
6. Fritera varje matbit i totalt 30 sekunder. Stoppa inte ned för många bitar i oljan samtidigt, då blir frityrsmeten mindre krispig.
7. Låt tempurabitarna rinna av. Jag lät de friterade bitarna rinna av på en gammal men ren kökshandduk, som det inte gör något om den får flottfläckar som inte går att tvätta bort.

Asiatisk dippsås:
1/2 kopp glutenfri soja
1/4 risvinsvinäger
2 rivna vitlöksklyftor
Riven ingefära
1 finhackad piri piri (peta bort kärnorna)
2 hackade salladslökar.
Egentligen ska den också innehålla 2 tsk socker och 1 tsk sesamolja, men det struntade jag i och såsen blevvärldens godaste asiatiska sås ändå.

Val av saker att fritera:
Eftersom det var min första tempura igår provade jag alla grönsaker som fanns hemma. Jag friterade även lite sashimi som egentligen var tänkt som förrätt. Bäst att fritera var 4-5 mm tjocka skivor Salma-lax, lökringar och ringar av söt spetspaprika. Små broccolibuketter funkar också bra för den som gillar broccoli. Stavar av sötpotatis var mer framgångsrika än stavar av morötter och friterad salladslök blir visserligen väldigt krispig men smakar inte så mycket.

Mina kommentarer:
Alla ingredienser ska vara så kalla som möjligt för att göra tempuran krispigare. Jag hade alla torra ingredienser och mineralvattnet i frysen en stund innan tillagning. Grönsakerna var kylskåpskalla.
Jag var också noga med att torka av alla grönsaker med en ren kökshandduk innan jag vände dem i mjölblandningen då vattnen gör konsistensen tråkigare.
Snåla inte på saltet, då saltet i tempurasmeten tydligen hindrar oljan från att tränga in i grönsakerna och göra dem mjuka och soggiga.

Behöver jag säga att det var helt fantastiskt gott? Det kan faktiskt ha varit den krispigaste tempura jag har ätit i hela mitt liv och den absolut godaste asiatiska dippsåsen! Tänker gå vidare med att fritera exempelvis banan innan jag tar bort fritösen för den här gången.

Hemlagat

Recept: Snabb, enkel och god Nobis-dressing

17/01 2015 Kicki Norman

Min kompis Linnéa har länge hyllat sin egen Nobis-dressing. Och det har hon gjort rätt i för i torsdags fick jag äntligen äta den, och den är magisk! Funkar som salladsdressing, skaldjurssås och lite allt möjligt. Tänk dig lite lättare majonnäs med smak, och smaken kan du bestämma över själv (min första dressing som jag har gjort idag är ganska vitlökig för jag ska ha den inte bara till salladen i det här inlägget utan också till lobster rolls imorgon).

Du behöver:

1 ägg
1/2 vitlöksklyfta (hackad eller fint skivad)
1 tsk fransk senap
en skvätt citron, typ (går bra med vitvinsvinäger också, säger Linnéa, och jag körde äppelcidervinäger)
en dos salt
neutral olja (jag körde raps-)
en doft vitpeppar (Linnéa byter ut mot Srirachasås eller lite sambal – det gör smaken rundare)

Gör så här:

Koka ägget 1 1/2-3 minuter beroende på storlek. Vitan ska ha stelnat lite, gulan ska vara lös. Tiden räknas från det att du släpper ned ägget i kokande vatten. Ta mycket vatten i kastrullen så vattnet inte slutar koka när ägget läggs i.
Lägg vitlök, senap, citron/vinäger i en skål. Knäck ägget med vass kniv + bryt isär, gröp ur med sked.
Mixa allt.
Fyll på med olja, i små skvättar. Mixa tills du får önskad konsistens. Smaka av – mer salt, citron, hetta? Till sist – mixa ner kryddgrönt (jag har bladpersilja i dressingen på bilden). Blir såsen för tjock? Tunna ut med lite mjölk eller vatten. För tunn? Mer olja.

Salladen jag har gjort idag är tunt skivad blomkål, tunt skivad fänkål, strimlad (med potatisskalare) morot och hjärtsallad. Den åt jag till bräserad endiv och varmrökt lax. God lunch!

Barer, Glutenkänslighet, Skål!

Bartips: Mikkeller & Friends med 4 glutenfria öl

22/12 2014 Kicki Norman

På Döbelnsgatan i Stockholm ligger Mikkeller & Friends, snyggt ihopbyggt med intilliggande Bierhaus. Mikkeller är egentligen ett ölmärke, eller egentligen en dansk gubbe, men runtom i världen (Hello, Bangkok! Hello, San Fransisco!) finns också barer. Och en har då öppnat på Döbelnsgatan 25.

Mikkeller har inte mindre än fyra (4) glutenfria öl att välja på, vilket är helt galet! Så många har jag endast tidigare hittat på en sportbar i Chicago. Bäst av allt? Öppet 14-01 alla dagar i veckan, vilket är fantastiskt för mig som sällan slutar jobba förrän 22. Här hänger jag alltså vid 23 och framåt – vi ses!

Glutenkänslighet, Resor

Glutenfri duell: Risenta bönpasta vs Doves Farm Organic Pasta

16/10 2014 Kicki Norman

Som glutenintolerant är rimligt god pasta det svåraste att hitta, till och med svårare än rimligt god pizza. Det finns ju alltså inte ännu en enda glutenfri pasta som är GOD, det bästa vi känsliga tarmar kan hoppas på är just RIMLIGT GOD. Därför är det inget konstigt att ägna en halv resväska åt att ta med sig glutenfri pasta hem från främmande länder – heller inget konstigt i att raskt planera en återresa när pastan ifråga visar sig ätbar.

Det är just vad som har hänt med Doves Farm Organic Pasta, gjord på brunt ris och endast brunt ris. Jag har köpt den på Wholefoods Piccadilly Circus i London och kommer att köpa den där igen snart. Trots att koktiden vida överstiger de rekommenderade 6-8 minuterna, och pastan ändå fläckvis är mer än lovligt al dente, föredrar jag det framför den sladdriga massa glutenfri pasta annars ofta förvandlas till efter kokning.

Som till exempel Risentas bönpasta. Jag kokar den kortare tid än rekommenderat och ändå bli konsistensen barnmatskladdig. Gulp. (Det där var en kväljning.)
Jag har annars hört gott om Risentas bönpasta och misstänker att den skulle få bättre konsistens i ett annat pastaformat, jag har tyvärr endast hittills testat denna.

Tills vidare är Doves Farm Organic Pasta värd en London-resa, på riktigt.

Moster Ullas