Tips London: Claridge’s Afternoon Tea

IMG_9607

Du som inte tål gluten, gillar lyx, tycker om att fika och råkar passera London någon gång i livet måste MÅSTE MÅSTE uppleva en afternoon tea på Claridge’s. Som glutenintolerant är det närmast otroligt att en måltid som bygger på bröd och bakverk skulle kunna vara ett resmål i sig, men just det här afternoon tea:t är värd en omväg. Ja, den är värd en hel resa faktiskt!

Jag har afternoon teat (=verb?) på flera av Londons flottaste ställen, exempelvis Rosewood, Sketch och The Library Lounge. Inget av dem är ens i närheten av Claridge’s. Det som skiljer agnarna från vetet är brödet. Medan flera andra hotell och restauranger klarar av att erbjuda tolerabla, ibland nästan goda, sötsaker är det oerhört svårt att skapa ett fluffigt, välsmakande glutenfritt bröd, speciellt till de engelska sandvikarna som är väldigt tradiga i sig. Men det gör Claridge’s, och de gör det så bra att deras afternoon tea numer är ett givet utflyktsmål på om inte varje så i alla fall varannan londonresa.

En afternoon tea består av först mackor, sedan scones med clotted cream (tjockvispad grädde), sylt och lemon curd (obeahgligt söt citronkräm). Just Clardige’s erbjuder en fantastisk temarmelad från franska Mariage Frères till sina scones. Den är värd att köpa med sig hem. Dessa ganska söta glutenfria små scones är dessutom de godaste scones jag har ätit i hela mitt liv, inklusive den tid jag åt gluten. Efter mackor och scones kommer ett urval bakelser, gärna färgglada sådana.

Förutom det anmärkningsvärt goda brödet och de fenomenala sconesen så är också temenyn något utöver det vanliga. Det finns många sorter, många roliga sorter, många ovanliga sorter och många lyxiga sorter. Och många goda sorter! Självklart får du byta sort när du vill, så du hinner med att prova två-tre stycken utan problem.

Personligen är jag inte så intresserad av sötsaker, jag äter dem halvhjärtat och pliktskyldigt mot slutet, men den som gillar bakverk blir inte besviken.

Jag kan inte nog rekommendera det här fantastiska stället! Främst för dig som är glutenintolerant, men även för dig som gillar te, England och lyx också.

IMG_9596

IMG_9590

IMG_9612

Tips London: The Stafford och lammwellington

IMG_0831

Jag är så lyckligt lottad att jag kan äta god mat i mitt jobb, både på olika möten och inför de reseevent Daisy Beauty gör. I London senast åt jag en fantastiskt middag på ett ställe som heter The Stafford. The Stafford är ett klassiskt engelskt lyxhotell som ligger på en gata där butikerna är, i tur och ordning, en cigarrbutik, en jaktbutik, en kaviarbutik, en yachtbutik, en champagnebutik, en till cigarrbutik och en till jaktbutik. Du förstår vilken typ av adress jag talar om.

Kocken gjorde en genomgående strålande insats. En förrätt var skitkonstig (gräddig laxtartar på crème fraîche – really?) och efterrätterna fantasilösa (jordgubbar med jordgubbar) men den kreative och moderna mangoraviolin med krabba var en verklig höjdare! Istället för pasta används alltså mangoskivor som ser ut som pasta – och krabba är ju alltid gott om en slipper pilla rent köttet själv. Miam miam!

Jag och min testätarkompanjon åt både en lamm- och en fiskrätt, både var helt gudomliga! Favoriten var lammet som var tillagat som en Wellington (inlindad i smördeg) och sådär saftigt som lamm nästan aldrig blir.

Extra plus för gott glutenfritt bröd och en extremt vinkunnig sommelier (The Stafford har en egen, väldigt omfattande vinkällare). Minus för tråkiga cocktails i baren.

The Stafford är ett ställe dit du går med dina föräldrar eller andra äldre personer som tycker om vita dukar, heltäckningsmattor och artig servispersonal. Även om maten är modern är stället allt annat än.  IMG_0832 IMG_0830 IMG_0834

Tips London: Sticks’n’Sushi

IMG_0815

Jag har länge velat gå på Sticks’n’Sushi i London (japanska kedjan finns på fler ställen, till exempel i Köpenhamn) och äta deras gourmetsushi. Min kompis Tess säger att det är hennes favoritrestaurang, så bara det är ju en anledning att testa.

Jag blev inte besviken. ALLT jag testade var gott! Laxcarpaccio, beef tataki och en ”green salad” räckte till lunch för mig, då jag inte var så jättehungrig. För mig förtas nöjet lite av att det är en kedja, men maten var tillräckligt god för att överskugga detta opersonliga faktum.

Plus för att personalen förstod begreppet ”glutenfritt” och att det fanns glutenfri soja.

IMG_0819

Recenserat: Le Rouge

IMG_8240_2

På bilden ovan ser du det glutenfria bröd en av huvudstadens dyraste restauranger, Le Rouge, erbjuder sina gäster. Det är en av flera anledningar till att jag inte kommer att gå dit igen. Men låt mig ta det från början.

För flera år sedan firade jag min födelsedag på Le Rouge. Det var dyrt i en period när jag hade väldigt lite pengar, men det var en magisk kväll där allt från service till glutenfritt bröd höll toppkvalitet. Det glutenfria brödet var på den tiden små, runda bullar uppträdda på stålpinne (eller serverad i papperspåse, precis som ”vanligt” bröd, jag minns inte) och jag blev så glad att jag som glutenfri slapp det frysta rostbrödet. Därför återvände jag i veckan till Le Rouge för födelsedagsfirande, trots att ekonomin återigen egentligen inte tillåter det.
Det visade sig vara en dålig investering.

Le Rouge är en restaurang av kalibern ”gå hit när någon annan betalar” – affärsmöten, exempelvis. Le Rouge är också bra på varmt kött, så mitt sällskap som åt Biff Wellington (425 kr) var jättenöjd. Jag har ätit kött&pommes på bakfickan Bar Rouge flera gånger och även om bearnaisesåsen kan skilja sig mycket från en gång till en annan tycker jag generellt att jag har blivit nöjd just med kött&pommes. Därför trodde jag att råbiffen (175 kr) skulle vara ett säkert kort.

Det var den inte. Visserligen var den vackert serverad, med kronblad och doft/smak från blommor, men ack så kall. Inte helt oväntat förvaras steak tartaren i frysen i väntan på servering, men då jag åt min som huvudrätt och inte förrätt borde den ha hunnit tina. Nu var den så kall i mitten att jag nästan fick iskristaller mellan tänderna. Smaken var definitivt inte där förrän mot slutet av tallriken då köttet hade rumstempererats. Då kan inte ens en jättegod amuse på beta och getost hjälpa.

Det är var mitt sista besök på Le Rouge. Jag kommer däremot gå tillbaka till Bar Rouge, för vin och sprit är restaurangens starka sidor. Och jakten på Stockholms bästa råbiff fortsätter. (Bäst hittills: Proviant. Också bra: Griffin’s Steakhouse. Undvik: Delikatessen.)

IMG_8250

IMG_8246_2 IMG_8241_2  IMG_8242

Brunchtips: Glutenfri pannkaksmix från Stonewall Kitchen

IMG_8172

Livet är sällan enkelt för den som är glutenintolerant/-känslig, och glutenfritt är heller sällan gott. Semlor smakar pappkartong, bröd är torrt och dessutom är det omöjligt att hitta glutenfri och alkoholfri god öl. Kort sagt är det deppigt att vara mat- och dryckälskare och inte kunna äta gluten.

Därför älskar jag Stonewall kitchen litegrann, för det amerikanska matföretaget har lyckats veva ihop en mix för amerikanska pannkakor som faktiskt blir goda. Jag hittade den på en ICA-butik och blev glatt överraskad när den var enkel att använda (förutsatt att en läser instruktionerna på burken). Pannkakorna var hyfsat fluffiga, söta samt hade smak av vanilj och inte alls av pappkartong, papper eller damm.

Nu blev jag tvungen att göra väldigt många eftersom jag inte läste på burken utan bara dunkade i hela innehållet, och sedan fick räkna om receptet med hjälp av gissningssiffror, men det gick bra ändå. Jag åt pannkakorna med banan och krispigt bacon. Och honung, men den var helt överflödig.

IMG_8177_2

IMG_8181_2

Recept: Glutenfri tempura med världens godaste dippsås

IMG_7473

I förrgår åkte fritösen fram. Den är jobbig att städa ur eftersom den är dränkt i olja och inte går att diska i maskin eller ens skölja under kran, så när den åker fram så försöker jag använda den så mycket som möjligt så jag blir riktigt less på friterat och kan ställa undan den en längre tid. Så efter torsdagens pommes frites (och hemlagad bernaise för första gången!) blev det igår tempura. Glutenfri tempura, så klart.

IMG_7467

Du behöver:
3/4 kopp kallt vitt rismjöl
1/2 kopp kall majsstärkelse (potatisstärkelse går också bra)
1/2 tsk salt
1/2 tsk kallt bakpulver
2/3 kopp kallt mineralvatten/sodavatten (öl går också bra)
saker du vill fritera, till exempel lax, lökringar, sparris, morotsstavar, sötpotatis, broccoli, spetspaprika
(Vill du ha klumpig tempurasmet kan du blanda i glutenfritt panko eller ströbröd.)

IMG_7465

Gör så här:
1. Värm frityrolja till 190 grader i en kastrull eller fritös.
2. Blanda rismjöl i en skål. Vänd det du ska fritera i blandningen och lägg på en tallrik.
3. Häll i majsstärkelse, salt och bakpulver i skålen. Blanda.
4. Häll i bubbelvattnet, lite i taget, och vispa till en jämn smet (om du inte vill ha tempura med mer struktur – då lämnar du klumparna.)
5. Doppa det du ska fritera i smeten och sänk ned dem en och en i den heta oljan. Du kan med fördel använda metalltång för att hålla ned fisken/grönsakerna i oljan 30 sekunder innan du släpper, på så sätt sjunker maten inte ned mot botten och fastnar.
6. Fritera varje matbit i totalt 30 sekunder. Stoppa inte ned för många bitar i oljan samtidigt, då blir frityrsmeten mindre krispig.
7. Låt tempurabitarna rinna av. Jag lät de friterade bitarna rinna av på en gammal men ren kökshandduk, som det inte gör något om den får flottfläckar som inte går att tvätta bort.

IMG_7475

Asiatisk dippsås:
1/2 kopp glutenfri soja
1/4 risvinsvinäger
2 rivna vitlöksklyftor
Riven ingefära
1 finhackad piri piri (peta bort kärnorna)
2 hackade salladslökar
.
Egentligen ska den också innehålla 2 tsk socker och 1 tsk sesamolja, men det struntade jag i och såsen blevvärldens godaste asiatiska sås ändå.

IMG_7469

Val av saker att fritera:
Eftersom det var min första tempura igår provade jag alla grönsaker som fanns hemma. Jag friterade även lite sashimi som egentligen var tänkt som förrätt. Bäst att fritera var 4-5 mm tjocka skivor Salma-lax, lökringar och ringar av söt spetspaprika. Små broccolibuketter funkar också bra för den som gillar broccoli. Stavar av sötpotatis var mer framgångsrika än stavar av morötter och friterad salladslök blir visserligen väldigt krispig men smakar inte så mycket.

Mina kommentarer:
Alla ingredienser ska vara så kalla som möjligt för att göra tempuran krispigare. Jag hade alla torra ingredienser och mineralvattnet i frysen en stund innan tillagning. Grönsakerna var kylskåpskalla.
Jag var också noga med att torka av alla grönsaker med en ren kökshandduk innan jag vände dem i mjölblandningen då vattnen gör konsistensen tråkigare.
Snåla inte på saltet, då saltet i tempurasmeten tydligen hindrar oljan från att tränga in i grönsakerna och göra dem mjuka och soggiga.

Behöver jag säga att det var helt fantastiskt gott? Det kan faktiskt ha varit den krispigaste tempura jag har ätit i hela mitt liv och den absolut godaste asiatiska dippsåsen! Tänker gå vidare med att fritera exempelvis banan innan jag tar bort fritösen för den här gången.

IMG_7468

Recept: Snabb, enkel och god Nobis-dressing

IMG_7201

Min kompis Linnéa har länge hyllat sin egen Nobis-dressing. Och det har hon gjort rätt i för i torsdags fick jag äntligen äta den, och den är magisk! Funkar som salladsdressing, skaldjurssås och lite allt möjligt. Tänk dig lite lättare majonnäs med smak, och smaken kan du bestämma över själv (min första dressing som jag har gjort idag är ganska vitlökig för jag ska ha den inte bara till salladen i det här inlägget utan också till lobster rolls imorgon).

Du behöver:

1 ägg
1/2 vitlöksklyfta (hackad eller fint skivad)
1 tsk fransk senap
en skvätt citron, typ  (går bra med vitvinsvinäger också, säger Linnéa, och jag körde äppelcidervinäger)
en dos salt
neutral olja (jag körde raps-)
en doft vitpeppar (Linnéa byter ut mot Srirachasås eller lite sambal – det gör smaken rundare)

Gör så här:

Koka ägget 1 1/2-3 minuter beroende på storlek. Vitan ska ha stelnat lite, gulan ska vara lös. Tiden räknas från det att du släpper ned ägget i kokande vatten. Ta mycket vatten i kastrullen så vattnet inte slutar koka när ägget läggs i.
Lägg vitlök, senap, citron/vinäger i en skål. Knäck ägget med vass kniv + bryt isär, gröp ur med sked.
Mixa allt.
Fyll på med olja, i små skvättar. Mixa tills du får önskad konsistens. Smaka av – mer salt, citron, hetta? Till sist – mixa ner kryddgrönt (jag har bladpersilja i dressingen på bilden). Blir såsen för tjock? Tunna ut med lite mjölk eller vatten. För tunn? Mer olja.
Salladen jag har gjort idag är tunt skivad blomkål, tunt skivad fänkål, strimlad (med potatisskalare) morot och hjärtsallad. Den åt jag till bräserad endiv och varmrökt lax. God lunch!

IMG_7197IMG_7199_2IMG_7201

IMG_7203_2IMG_7205

Glutenfria färsbiffar

IMG_6897

Förra veckan gjorde jag världens godaste färsbiffar på älgfärs. Glutenfria så klart! Jag använde havregryn istället för ströbröd, och det blev otippat bra. Istället för att lägga ströbröd i blöt i mjölk lade jag havregryn i blöt i vispgrädde. Älgfärs är så torrt att lite grädde nästan är nödvändigt. Sedan rev jag en gul lök och blandade i havregrynssmeten med salt och peppar, sedan rörde jag ned älgfärsen (ca 400 gram). Jag stekte på hög värme i smör och serverade med potatismos, lingonsylt och gräddsås.

IMG_6894

IMG_6896_2

Salladstips: Grönkål med granatäpple och blodapelsin

Gronkål1

Sällan har mina instagramvänner varit så engagerade som när jag igår tillagade den omåttligt trendiga grönsaken grönkål. Hipsters är vi allihopa!

Grönkålen är vitaminproppad (A, C och E), god och enkelt att tillaga. Den något träiga kvaliteten hos de grova bladen är enkel att komma tillrätta med. Först skär du bort de hårda stjälkarna och mittensträngen på bladen, sedan misshandlar du bladen på något vis. Jag masserade dem med olja, citronsaft, salt och honung (bild nedan), min kusin strimlar kålbladen yttepyttesmått och mina instagramvänner har förvällt samt vitvinsångat )den senare metoden ska jag prova snart själv).

Sedan gjorde jag sallad på den redan dressade grönkålen (en hel påse), kärnor från två granatäpplen och en skivad blodapelsin. Mums!

Grönkål2

 

Bartips: Mikkeller & Friends med 4 glutenfria öl

mikkeller-tulegatan

På Döbelnsgatan i Stockholm ligger Mikkeller & Friends, snyggt ihopbyggt med intilliggande Bierhaus. Mikkeller är egentligen ett ölmärke, eller egentligen en dansk gubbe, men runtom i världen (Hello, Bangkok! Hello, San Fransisco!) finns också barer. Och en har då öppnat på Döbelnsgatan 25.

Mikkeller har inte mindre än fyra (4) glutenfria öl att välja på, vilket är helt galet! Så många har jag endast tidigare hittat på en sportbar i Chicago. Bäst av allt? Öppet 14-01 alla dagar i veckan, vilket är fantastiskt för mig som sällan slutar jobba förrän 22. Här hänger jag alltså vid 23 och framåt – vi ses!

Bästa maten från Tärnaby till New York