Det är ju inte älgjakt om en inte får äta surströmming, säger vi i vår familj och anammar för andra året i rad vår nya traditions älgjaktssurströmming. Hos oss äter vi strömmingen på tunnbröd med mandelpotatis, rikliga mängder hackad gul lök och, efter rekommendation från Surströmmingssällskapet, äppelmps. Till det dricker vi snaps och sockerdricka.
Kommer du ihåg Vänner-avsnittet där Rachel ska göra trifle (tårta i flera lager med kakbotten, vaniljsås och frukt) men kokbokens sidor har klibbat ihop så hon lagar trifle med nötkött i. Och Joey älskar det:
”Custard – good. Jam – good. Meat – goooood.” Lite så kan jag vara när jag äter ibland. Jag lägger lite av allt jag gillar på en tallrik och äter det. I fredags blev det insalata caprese, västerbottenspaj, gazpacho, fuet och tryffelsalami. Inga konstigheter.
Den glutenfria västerbottenspajens recept har jag fått från ekobeauty-bloggaren Hannah och det lyder så här:
300 gram riven ost. 4 ägg. 2 dl grädde. Riven muskot. Osten i smörad form, sen häller du över ägglbandningen. 20-25 min i 225 grader.
Det är alltså en ostomelett i pajform, vilket funkar hur bra som helst! Så bra att jag ska äta det till middag idag igen – köpte nämligen 1,7 kg västerbottensost när jag ändå var igång. På bilden ser du också andra goda saker jag åt i helgen, nämligen helgrillad älgfilé, god marmelad med rätta beskan och mer västerbottenspaj, den här gången med kantareller.
Min mamma kom på besök med kantareller och efter att ha ätit kantarellpasta (pastasåsen är ungefär som den här soppan, men med kyckling också) så blev det igår soppa. Den gör jag så här:
Steker kantareller i torr panna, ungefär så mycket som ryms hackat på en stor skärbräda.
Steker hackad schalottenlök i smör i gryta, ungefär tre lökar.
Lägger kantarellerna i lökgrytan.
Häller på 3 dl grädde.
Häller ditt 1-2 msk kalvfond, trots att det finns kantarellfond att köpa men den är så mesig.
Mortlar 10-15 torkade korianderfrön och häller pulvret i soppan.
Smakar av med lite peppar (salt behövs inte på grund av fonden).
Du blir väldigt mätt av alla denna grädde så det går alldeles utmärkt att använda mjölk för lite mindre mättande soppa. Har du lite mindre kantareller och/eller mjölk kan du vilja reda med Maizena.
Ikväll ska jag nog ge mig på kantarellstuvning. I crêpes.
Viltost: Salt och fett, perfekt en varm sommardag.
Ädelost Päron: Som en Piggelin med ett lager mögelost på, artificiellt och oätligt.
Det finns några saker där jag fram till nu har misslyckats att hitta som goda glutenfria alternativ: spagetti och pizza. Jag dillar fortfarande om den fantastiska glutenfria pizzan jag hittade på restaurang Beneventos i Boston för två år sedan (jag åt fem stycken på tre dagar, sista kvällen i Boston tog jag med mig en hem för att ha som frukost innan jag och Sam flög hem morgonen efter).
Plötsligt händer det. På tips av min veteallergiska kompis Sanna köpte jag idag färdigpizza från Schär. Sanna tipsade om att pimpa Margerita, men jag ryckte en korvpizza och pimpade den med tryffelsalami, tomat, prästost och basilika.
Det var så sjukt gott. SJUKT! GOTT! Det är den bästa glutenfria pizza jag har ätit i Sverige. Sam, som solidaritetsåt glutenfritt, hävdar att Schär-pizzan till och med var godare än Beneventos, men det är jag inte övertygad om. 
För femton år sedan drack jag Martini Bianco i parti och minut. Sedan har min smak för beska drycker avtagit – trendiga Aperol är exempelvis en styggelse! – och jag har på grund av fler hemmamiddagar och färre utekvällar ägnat mig mer åt röda viner än åt drinkar. Men i sommar har Martini Royale Bianco, som man i bästa fall får säga vara en avlägsen släkting till Martini Royale, förgyllt varma sommarkvällar.
Martini Royale: 1,5 shot vodka, 0,5 shot Crème de Cassis, toppa med champagne.
Martini Bianco Royale: 1 del Martini Bianco, 1 del cava/prosecco, pressad limeklyfta. Häll på is och garnera med lime och hackad färsk mynta.
Förra sommaren var en underbar rosésommar. Jag gick från att inte gilla rosé till att äääälska rosé, tack vare Collavery. Collavery hade den rätta ljusa laxrosa färgen och den milda, lätta smaken du nästan aldrig hittar på rosévin i Sverige annars. Vinet var då gjort 2011. (Ska sägas att i exempelvis Frankrike har jag inte problem med att hitta habilt rosé.)
Årets Collavery är från 2012, vilket verkar vara ett förjävligt år för producenten. Färgen är mörkare, smaken skarpare och vinet ger halsbränna. Så i år har jag ägnat mig åt att jaga en ny roséfavorit som fylla det flaskformade hålet i min mun. Det har gått så där. Två boxar, Renée Barbier och Pierre Paul, gör mig åtminstone inte förbannad, men hänförd? Nej.
Inte förrän jag lunchade med vänner på Lisa på Torget hittade jag en rosé som faktiskt smakade rosé som rosé ska smaka. Château Riotor Rosé finns i Systembolagets beställningssortiment, så nu har jag lagt en order. Ser fram emot!
René Barbier Rosad0, 199 kr/3000 ml.
Côtes de Provence Pierre Paul Rosé, 169 kr/2000 ml.
Château Riotor Rosé, 105 kr/75 ml (beställningssortiment).
Du som har försökt vet att det tar väldigt lång tid att grilla kyckling, och är det något som absolut måste vara välgrillat är det just kyckling. Så när vi hade våra fågelförsäljande vänner på besök passade vi på att lyssna och lära. Bland annat lärde vi oss att det är en bra idé att blanchera kycklingen innan du grillar den, just för att förkorta grilltiden. Blanchera betyder att du snabbt kokar upp i saltat vatten och sedan lika snabbt kyler ner, med exempelvis isbitar. På grund av tidsbrist (dvs hunger) gjorde jag en snabb fuskvariant på det: jag kokade upp tio kycklingben i saltat vatten med chili och vitlök i. Sedan hällde jag av vattnet, lät kycklingen svalna några minuter och fortsatte sedan kyla den i en marinad med iskall Coca-Cola (och salt, rapsolja och pil-pil-kryddblandning). Efter 30 minuter i marinad grillade vi, mest under lock, i ungefär en kvart.
Galiamelon med lufttorkad skinka.
Tryffelsalami.
Tzatziki.
Helstekt oxfilé (ja, den ska vara rosa, så rosa att den nästan muar fortfarande.)
Insalata caprese, det vill säga tomat med buffelmozzarella, basilika och en god olivolja. (Glöm inte dofta på tomaterna i butiken! Doftar de inte tomat kommer de heller inte smaka tomat! Kvisttomater och ekologiska tomater doftar ofta mer än plommontomater eller bifftomater.)
En vanligt (glutenfri) fusilli med köttfärssås, gott de grå dagarna!
Kanske kan våra sommarmiddagar inspirera dig också att äta/laga något gott idag?
Koka upp en gryta med vatten. Medan du väntar på att vattnet ska koka skär du ett broccoliträd i fina små buketter. När vattnet kokar – salta. Släng de små buketterna i det kokande vattnet.
Medan broccolin kokar förereder du resten av maten. Olja en ugnsfast form i lagom storlek (jag använder rapsolja).
Rulla ut ett paket bacon på en skärbräda eller annat underlag.
När broccolin är kokt, häll av vattnet och låt den svalna. Fördela sedan broccolin jämnt på baconremsorna.
Lägg rullarna i den lätt oljade formen.
För att få i oss alla delar av kostcirkeln ska vi så klart ostgratinera härligheten. (Ost är ju som bekant en egen del i kostcirkeln.) Ockelbo Ost producerar tyvärr inte egen ost utan köper in och packar, men är ändå ett kul alternativ till de stora aktörerna.
Och skjuts in i ugnen!
Efter cirka 15-25 minuter, beroende på hur länge du orkar vänta på att osten ska få färg, så är rätten klar.
Servera som förrätt, en enkel lättare lunch, eller med kompletterande smårätt. Vi har framgångsrikt kombinerat den med chèvreomelett. Baconbroccolin på bilden åt vi med rödbetor, mer bacon och majskolv (grillrester).